Att lära genom erfarenheter, såsom kollegial samverkan lyfts som bra sätt till kompetensutveckling. Jørund Trys har utforskat norska gymnasierektorers upplevda kvalificeringsbehov.

Inga-Lill Matson vill med sin avhandling beskriva en kommuns arbete för att nå en skola för alla.

Hur kommer entreprenöriellt lärande till uttryck i den pedagogiska praktiken avseende undervisning, lärande och bedömning? Det är en av huvudfrågorna i Monika Diehls avhandling.

Daniel Arnesson har forskat om hur skolpersonal uppfattar och förstår internationella kunskapsmätningar, svensk skolas kvalitet och orsakerna till svensk skolas resultatnedgång.

Syftet med Per Gynthers avhandling är att skapa kunskap om vad som utgör möjligheter och begränsningar i lärarnas vardagliga arbete men också vad som utgör möjligheter och begränsningar till lärande i arbetet.

Syftet med Cristine Isakssons avhandling är att undersöka skolkuratorns yrkesroll utifrån ett professionsperspektiv med särskilt fokus på legitimitet, jurisdiktion och handlingsutrymme.

Skolledare som är medvetna om att förändringsprocesser tar tid och kräver systematiskt lärande, engagerar sig mer i förbättringsarbetet. Det visar Mette Liljenbergs avhandling.

Vilka utmaningar möter utländska lärare i den svenska skolan och vilka möjligheter har de att hantera dessa utmaningar och etablera en legitimitet? Aina Bigestans har studerat en grupp kvalificerade lärare som efter migration till Sverige lärt sig svenska och fortsatt sin yrkeskarriär i den svenska skolan.

Vad lärares arbete innebär, utifrån levda erfarenheter och filosofiska perspektiv, är något som Susanne Westman forskat om.