I Ånge kommun satsar politikerna på stöd till alla barn och elever som behöver det. Mer kunskap, nya arbetssätt och en resursskola gör stor skillnad för elever med stora svårigheter inom språk, kommunikation och socialt samspel.
Johan Edin har forskat om organisatoriskt lärande i relation till särskiljande (special)pedagogiska verksamheter riktade mot elever med ADHD och/eller autism.
Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.
Vilka hinder och möjligheter för deltagande i klassrummets literacypraktiker framträder i särskilda undervisningsgrupper för elever med diagnos inom AST? Det är en av frågorna som Stina Gårlin undersöker i sin avhandling.
Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.
Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.
Det finns elever i grundskolan som inte har kognitiva förutsättningar att klara de kunskapskrav läroplanen ställer, och detta måste beaktas i det svenska skolsystemet. Det nuvarande betygssystemet utan några individuella mål innebär en risk att negativt påverka elevers psykosociala utveckling och självkänsla, visar en ny studie.