Smågruppsdiskussioner kan öka elevernas möjligheter att lära sig det som är målet för lektionen. En viktig förutsättning är att smågruppsdiskussionerna är planerade och integrerade i helklassundervisningen. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Nu lanserar Skolforskningsinstitutet en systematisk forskningssammanställning om skolans demokratiuppdrag. Forskningssammanställningen ger lärare goda möjligheter att arbeta med skolans demokratiuppdrag på vetenskaplig grund.

Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Hur vidareutvecklar man som lärare ett meningsfullt lärande för elever i anpassad skola? Nu startar sju skolhuvudmän i samverkan med forskare från två lärosäten och Ifous det tjugonde FoU-programmet i Ifous historia. Ett program som ska öka kunskaperna om kunskapsuppdraget i anpassad skola.

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Lärare som kommit till Sverige som flyktingar och som sedan börjat arbeta som lärare i Sverige kan ha en komplicerad väg till en lärartjänst. Det visar en ny rapport från IFAU där forskare från Malmö universitet intervjuat invandrade lärare.

Sedan utbildningsreformerna på 90-talet har allt fler elever misslyckats i skolan. Ett skäl kan vara bristande och missriktade stödåtgärder. En ny studie visar att från 90-talet och framåt är det successivt färre elever som får särskilt stöd och att stödet i allt högre utsträckning består i särskiljande åtgärder.

Barn som avstod sociala aktiviteter och gruppaktiviteter under pandemin hade signifikant högre ångestnivå än barn som inte avstod aktiviteter. Barn i hushåll vars inkomster sjönk hade också mer ångest, visar en studie från Göteborgs universitet.

År 2020 beslutade Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur att anslå 42 miljoner kronor till tre tvärvetenskapliga forskningsprojekt på Göteborgs universitet om barns och ungdomars livsmöjligheter i segregerade livsmiljöer. I slutet av september hölls en avstämningskonferens där de hittills framkomna resultaten presenterades och diskuterades.

Vad gör att eleverna får kunskaper i ett visst ämne i skolan? Genom att lärarna jobbar systematiskt tillsammans, och att undervisningen anpassas så att alla elever kan ta till sig innehållet. Det visar ny forskning vid Malmö universitet.

Studenterna mådde sämre psykiskt när lärosätena övergick till distansundervisning under pandemin. Samtidigt gynnades kvinnor från välbärgade familjer betygsmässigt av att delvis undervisas digitalt, skriver doktoranden Adrian Mehic i en ny SNS-rapport.