Skolans tre huvudmannaorganisationerna tar över Ifous verksamhet. På det sättet stärks den praktiknära skolforskningen och det forskningsbaserade utvecklingsarbetet i svensk skola.

Att kunna närma sig kontroversiella ämnen i skolans undervisning är svårt men nödvändigt. Det menar Fredrik Alvén, forskare i historia vid Malmö universitet, som tittat närmare på hur både jämställdhetsfrågor och historiska kontroverser tar plats i klassrummet.

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de…

I dag avslutas Ifous forsknings- och utvecklingsprogram (FoU) Flerstämmig undervisning i förskolan där 300 förskollärare och ledare för förskoleverksamhet på olika nivåer i åtta kommuner under drygt tre år har arbetat tillsammans med forskare från Malmö universitet för att utveckla undervisningen i sina förskolor.

Olympicaförskolorna. Från och med den här teminen blir skolledarnas verksamhetsbesök - som har döps om till utvecklingsbesök - än mer systematiska. De har beslutat sig för en process som innebär att de kommer att kunna se måluppfyllelsen för varje avdelning utifrån läroplanen.

Vad storasyskon väljer för högskoleutbildning har stor påverkan på vad deras yngre syskon väljer att söka, även när det leder dem till sämre* utbildningar. Det visar en ny studie med data från fyra länder, bland andra Sverige. Studien publiceras i den högt rankade tidskriften The Quarterly Journal of Economics.

Regeringen har beslutat om ett nytt statsbidrag som gör det möjligt för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare med en examen på forskarnivå att ägna en del av sin arbetstid till praktiknära skolforskning. Syftet med statsbidraget är att främja forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet.

Barns meningsskapande i förskolan är en komplex process där individuella, sociala och kulturella dimensioner samverkar. Därför behöver pedagogerna vara medvetna om dessa dimensioner när de planerar verksamheten. Det framkommer i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Det var de enskilda lärarna och skolorna som i praktiken fick ta ansvaret för att skolorna skulle kunna hålla öppet när coronapandemin slog till. Samtidigt synliggjordes skolans vitala funktion för hela samhället. Det visar en genomgång av hur det gick till när Sverige höll skolorna öppna under pandemins inledande månader.

Under 2020 har människors beteenden förändrats på grund av Covid-19. I ett nytt forskningsprojekt kallat Utopian Stories ska elever hjälpa forskare att undersöka vad vi låtit bli att göra på grund av pandemin, och vad vi kan tänkas fortsätta att avstå från framöver för att bidra till ett bättre klimat. Elever runt om i Sverige…

Läs- och skrivundervisningen bedrivs enligt beprövade metoder och på ett likartat sätt i landets olika skolor. IFAU kartlägger i en ny rapport den språk-, läs- och skrivutvecklande undervisningen i svenska och SO-ämnena i grundskolan 2015–2018.

Frågorna i en hälsoenkät riktad till ungdomar väcker frågor om status och förmedlar normer om vad man ska äga och hur man ska vara. Det visar en studie från Linköpings universitet.