Elevers egna sätt att använda digital teknik och mobiltelefoner riskerar att göra det svårare för lärare att bedöma hur de klarar skolan och att identifiera deras behov av stöd. Det visar en artikel från Mittuniversitetet som publicerats i den internationella tidskriften ”Educational Review”.

Elever som har sina smarttelefoner påslagna under lektionstid anstränger sig aktivt för att anpassa funktionerna i applikationerna och sättet de använder dem på till den pågående undervisningen. Applikationerna blir en del av klassrummet då eleverna använder dem för att kommunicera med varandra under lektionstid. Det är slutsatserna av en unik undersökning vid Åbo Akademi som…

Institutionella förändringar kan öka sannolikheten för familjebildning mellan personer med olika socioekonomisk bakgrund. De som under 1960-talet gick i en sammanhållen i stället för en uppdelad grundskola bildade oftare familj med personer som hade en annan familjebakgrund än dem själva.

Rektorer med ett organisatoriskt förhållningssätt till arbetet och tidigare erfarenhet av ledarskap vidareutvecklas genom att delta i rektorsprogrammet. Däremot lyckas inte programmet engagera deltagare som saknar erfarenhet eller som har en annan syn på rektorsrollen. Det framgår av en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

I återkommande debatter diskuteras om och hur elever i grundskolan får en skrivundervisning som förbereder dem för vidare studier. I en ny avhandling vid Umeå universitet har Erika Sturk undersökt skrivande och skrivundervisning i grundskolan.

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Barn med migrantbakgrund i Sverige får i lägre grad rekommenderade behandlingar för vissa psykiatriska diagnoser, som adhd och depression, jämfört med barn utan migrantbakgrund. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Epidemiology and Psychiatric Sciences.

Det förekommer betydligt färre könsstereotyper i svenska läromedel jämfört med i andra länder, det fastslår rapporten Changing texts som forskare på Cambridge Assessment har tagit fram på uppdrag av Läromedelsförfattarna.

Hur såg svensk pedagogisk forskning ut under år 2021? I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Digital teknik ger stora möjligheter både i samhället och i skolan förutsatt att det finns en strategisk tanke om vad man vill åstadkomma. Frågan är inte om den ska användas i undervisningen utan snarare när, till vad och hur för att på bästa sätt stödja elevernas kunskapsutveckling. Dessa frågor har varit i fokus för Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning…

Historieämnet har ofta präglats av nationalistiska berättelser som skapat splittring och konflikt. Ett nytt internationellt projekt som riktar sig till historielärare i hela Europa, ska i stället ska lyfta den gemensamma historien.

Både flickor och pojkar utsätts för digitala sexuella trakasserier av skolkamrater i form av oönskade nakenbilder och sexuella videoklipp. En ny avhandling visar att ungdomar ofta saknar strategier för att skydda sig och att det kan leda till skam, mobbning och psykisk ohälsa. Men det finns också ungdomar som hittar sätt att göra motstånd.