Hur stöttar studiehandledare nyanlända turkisktalande elevers meningsskapande av naturvetenskapligt innehåll? Det är en av frågorna som Feyza Axelsson utforskar i sin avhandling.
Andreas Nuottaniemi har i sin avhandling kritiskt undersökt möjligheter och hinder för att utveckla en undervisning i svenska som andraspråk på jämlik grund.
Lärarna Gunilla Jönsson och Charlott Everberg arbetar tillsammans med innovationspiloten Min skola. Pilotens mål är att ta fram ett digitalt material som ska underlätta för elever och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska att få information om hur saker som till exempel skolplikt, utvecklingssamtal och ledighet fungerar i skolan.
I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.
Syftet med studien är att belysa immigrerade lärares övergång från Snabbspåret och kompletterande utbildning till fasta anställningar i svensk skola. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare med migrationsbakgrund och med rektorer. (pdf)
Lärare som kommit till Sverige som flyktingar och som sedan börjat arbeta som lärare i Sverige kan ha en komplicerad väg till en lärartjänst. Det visar en ny rapport från IFAU där forskare från Malmö universitet intervjuat invandrade lärare.
Nyanlända elever – mår de bäst i förberedelseklass eller ordinarie klass? Bägge kan funka, men bara om man ser till varje elevs individuella behov, menar forskaren Denis Tajic. "Tyvärr förekommer en skadlig kollektivisering av nyanlända", säger han.
Emmie Wahlström har i sin avhandling undersökt skolsköterskors kulturella kompetens och främjande av delaktighet för barn med migrationserfarenheter samt barns erfarenheter av dessa hälsobesök.
Nyanlända ungdomar hamnar ofta avsides i skolan och när de möter svenska elever handlar det ofta om sådant som skiljer dem åt snarare än sådant ungdomar har gemensamt. Det visar en ny studie från Högskolan i Halmstad.
Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.
Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.