Nyanlända elever i 12–15-årsåldern med kort skolbakgrund är en utmaning för skolan. Lärarna tenderar att bortse från deras begränsade utbildningsbakgrund och de osynliggörs inom den bredare kategorin nyanlända elever, vilket leder till att de inte alltid får den hjälp de behöver. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

I denna artikel studeras användning av Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever på Språkintroduktionsprogrammet.

Nyanlända elever i 12–15-årsåldern med kort skolbakgrund är en utmaning för skolan. Lärarna tenderar att bortse från deras begränsade utbildningsbakgrund och de osynliggörs inom den bredare kategorin nyanlända elever, vilket leder till att de inte alltid får den hjälp de behöver. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

This study adopts the methodological lens of narrative ethnography and the concept of key incidents as condensed narratives to examine how narratives of education and cultural normativity emerge in diverse classrooms with migrant adolescents.

While immigrants and their children display bold educational aspirations, less is known about the relationship between their aspirations and educational outcomes. Using longitudinal survey data on students in upper secondary education in Barcelona, Spain, and Bergen, Norway, coupled with register data from Norway, we ask how the aspirations of students with immigrant backgrounds are connected…

Ämnet för Josefin Nilssons avhandling är högaktuellt idag. I avhandlingen får man en djupare förståelse för den komplexitet som präglar kompetensutveckling och lärares didaktiska förändringsprocesser, inte minst i relation till arbetet att stärka likvärdigheten för nyanlända elever.

This study investigates school segregation for newly arrived adolescent students (aged 16–22) in Norway.