Som stöd till huvudmän, rektorer och lärare finns styrdokument och riktlinjer för hur undervisningen av nyanlända ska gå till. Frågan är om dokumenten ger det stöd som behövs? Maria Lim Falk och Gustav Westberg har undersökt det.

Ny forskning om hur information används kan förändra sättet att planera utbildning för personer som kommer till ett nytt land med ett annat modersmål i bagaget.

Nu startar ett snabbspår för nyanlända forskare vid Göteborgs universitet i samarbete med Chalmers, Högskolan i Borås, Högskolan Väst och Arbetsförmedlingen. Programmet ska underlätta för nyanlända forskare att få in en fot i den svenska universitetsvärlden och snabbare komma ut på arbetsmarknaden.

Allra viktigast är att snabbt öka ordförrådet när man som nyanländ ska lära sig svenska. För att lyckas krävs läxor i ord och fraser. Och tydliga mål. Det är receptet när Stockholms universitet utvecklar en intensivutbildning som ska ge nyanlända ungdomar gymnasiebehörighet på bara två år.

De slöjdspecifika texterna är kopplade till Skolverkets generella modultexter om nyanländas lärande.

Viktiga delar i det parallella språk- och kunskapsutvecklande arbetet är att låta eleverna via translanguaging ta hjälp av sina samlade språkliga resurser, att arbeta med kontextualisering och att uppmuntra interaktion. Genom att ge eleverna möjlighet till en varierad språk- och kunskapsutvecklande undervisning och ge dem möjlighet att uttrycka sig på ett varierat sätt kan slöjdlärare…

Ska språkkunskaperna slå igenom i bedömningen i samtliga skolämnen på gymnasiet? Elever som läser svenska som andraspråk (SVA) får ingen extra anpassning när de ska bedömas i övriga ämnen. Alma Rojas Beskow hävdar att det vore rimligt med exempelvis utökad tid i bedömningssituationer för att möjliggöra en rättvis kunskapsbedömning.