Tidspress gör att många nyanlända missar att bli behöriga för gymnasiet. Om eleverna inte når målet försöker lärarna se till att eleverna får kunskaper som är värdefulla för dem som medborgare.

Lågstadieläraren Karin har fått en nyanländ elev i klassen, som adopterats sent till Sverige. Det modersmål som man förmodade att eleven hade visade sig inte stämma. Detta berättar modersmålsläraren för Karin. Att modersmålet inte är identifierat gör att det därför är problematiskt att lära sig ett nytt språk. Det går inte heller att genomföra någon…

Antologin "Litteraciteter och flerspråkighet" innehåller artiklar där medverkande forskare och lärare ger perspektiv på den mångfald av litteraciteter som alla lärare kan och behöver utforska tillsammans med sina elever.

Föräldrar som migrerat säger till sina barn att "Vi fick offra mycket när vi kom hit och nu måste ni på något sätt göra det värt det". Detta skapar ett driv hos barn till migranter, säger Pinar Aslan, forskare vid Högskolan i Gävle.

By U.S. law, all children have the right to a public education, but immigrant students and their families, especially those who are undocumented, often face a climate of unknowns. By gaining clarity on their rights, as well as addressing blind spots within school policies, educators can provide more comprehensive support.

Det finns flera olika åtgärder för att stödja nyanlända elever i deras skolgång. Här beskriver vi dessa och hur de kan användas.

Gymnasielärare Tina är svenska som andraspråkslärare. Hon undervisar på alla SVA-nivåer på sitt gymnasium, där hennes elever går på praktiska gymnasieprogram. När hon nu ska undervisa i litteratur från olika epoker, så upptäcker hon att väldigt få texter passar. Många texter upplever hon som stereotypiska enligt västerländsk tradition. Konsekvensen blir att eleverna blir mindre engagerade…

Ungdomar som flytt till Sverige har svårt att klara övergången till de nationella gymnasieprogrammen, för att de inte ges tillräckligt med tid att klara behörighetskraven. Det visar ny forskning vid Luleå tekniska universitet.

Positivt bemötande och inkludering är avgörande faktorer för integrationen av ensamkommande barn och unga, det visar forskning på Mälardalens högskola.