Hur stor roll spelar lärares användning av visuella representationer, till exempel kemiska formler och experiment, i kemiundervisningen? Stor roll – både vilka visuella representationer som används och hur de används påverkar elevers meningsskapande i kemi. Det visar Emelie Patron i sin doktorsavhandling i naturvetenskaplig didaktik från Linnéuniversitetet.

NTA-lådorna landade på Dammfri förskola i början av hösten. Där har man kombinerat undervisning i natur- och teknikämnet med Läslyftet och arbetat med fokusverb, vilket skapat en röd tråd genom hela terminen. Barn och pedagoger har blandat, rullat och filtrerat tillsammans.

Anna Backman, Center för Skolutveckling, Göteborgs stad, berättar om sin jakt på facklitterära bilderböcker om naturvetenskapliga innehåll för barn i förskoleålder. Hon hittar många böcker om djur, växter, människokroppen, rymden och dinosaurier. Men vart finns böcker för barn om vardagliga fysikaliska fenomen som ljus eller kraft, eller om spännande kemiska processer som eld eller nedbrytning?

Under tre år har en forskargrupp följt 140 pedagoger på förskolor i Skåne när de undervisat barnen i kemi och fysik. Projektledaren Andreas Redfors, professor i fysik vid Högskolan Kristian­stad, berättar om bra områden att ta upp.

Teachers can use stories and poems to boost students’ understanding of math and science concepts while giving them extra reading practice.

Teachers can share detailed instructions ahead of time so students arrive at the lab ready to maximize their experiential learning.

There’s a place for lessons involving robots in every grade and every subject—not just science and math but English and social studies too.

"Innan jag startade med det här hade jag fler elever som lyckades flyga under min radar”, säger NO-läraren Magnus Ehinger.

Integrating the arts into lessons across a STEM curriculum can prepare students for the future workforce and help bridge learning gaps, Cyreena Boston Ashby, CEO of Girls Inc. of the Pacific Northwest, writes in this commentary.

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.

I en transspråkande undervisning använder både lärare och elever alla tillgängliga språkliga resurser, såsom första- och andraspråk, bildspråk, gester, kroppsspråk och digitala hjälpmedel. Alltså hela sin språkliga repertoar för att underlätta meningsskapande. I NO-undervisning har detta visat sig öka flerspråkiga elevers möjligheter till kunskapsutveckling.