I den här studien visar artikelförfattarna hur möten mellan den digitala världen och naturen genomkorsas och bildar en helhet i barns meningsskapande. Mer specifikt handlar artikeln om förskolebarns utforskande av fjärilars liv.

 I Norrköpings skolor och förskolor har skönlitteratur börjat genomsyra undervisningen i naturvetenskap och teknik. ”Läsning främjar intresset för ämnena men även inlärningen”, säger Alma Jahic Pettersson, forskare på Linköpings universitet och den som står bakom initiativet.

Elever som har svårt med svenska språket är ofta de som också har svårast att förstå kemi, visar ny forskning. Det gäller även elever som lär sig utantill eller på andra sätt tar till sig kemiämnet på ett ytligt sätt – oberoende av hur bra de behärskar svenskan.

Att undervisa om nervsystemet är svårt och ofta något som brister. Främst på grund av dess komplexitet, men också på grund av läromedlens utformning och en traditionsbunden undervisning, enligt två forskare.

De elever som inte har en känsla för rum och tid, och rumtid, får betydligt svårare att lyckas i naturvetenskapliga ämnen, enligt forskaren Urban Nilsson som är mitt uppe i ett forskningsprojekt om storlek och skala i universum.

Att många elever har problem med inlärning av kemi i skolan är väldokumenterat inom forskningen. Men vad beror det på? Det kartlägger Ylva Hamnell-Pamment i sin avhandling Sensemaking in chemistry at upper secondary school, vid Institutionen för utbildningsvetenskap vid Lunds universitet.

Även unga elever kan få djup förståelse för naturvetenskapliga begrepp. Med hjälp av animerade filmer och mycket lärarstöd kunde elever i årskurs 3 och 4 beskriva vad som händer på partikelnivå när luft expanderar.

Syftet med denna artikel är att diskutera och argumentera för varför det inom grundskolan behövs en ny bredare och mer samhällsanpassad fotosyntesundervisning med undervisningsmål som svarar upp mot vår tids hållbarhetsutmaningar, snarare än de mera traditionella kunskapsmålen för fotosyntesundervisning.