När naturvetenskaplig kunskap bedöms genom deltagande i praktiker, utvärderas inte kunskap som förmågan att på förhand veta hur man ska delta utan förmågan att förhandla fram vilket deltagande som fungerar, visar Jens Asker-Hansen i sin avhandling.

På vilket sätt påverkas meningsskapandet kring hållbarhetsfrågor inom naturkunskapsämnet när gymnasieelever diskuterar hållbar utveckling? Det har Katarina Ottander forskat om.

Birgitta Berne har i sin avhandling studerat hur eleverna i en högstadieklass argumenterar före och efter att de i grupp diskuterat kontroversiella samhällsfrågor från forskningsfronten i bioteknik. Hur hanterar eleverna etiska frågor i den naturvetenskapliga undervisningen?

I sin avhandling har Tobias Fredlund fokuserat på studenters användande av semiotiska resurser i undervisningsmiljöer som präglas av interaktivt deltagande.

Miranda Rockséns avhandling undersöker hur dialogiska teorier för kommunikation kan användas för att förstå den speciella kommunikation som kännetecknar undervisning och lärande om naturvetenskap.

Men ett övergripande fokus på naturvetenskapsämnenas didaktik och förskoledidaktik undersöker Cecilia Caiman bland annat barns möjligheter att själva driva frågor som berör miljö och hållbarhet.

Kemi är ett skolämne som generellt anses vara både svårt, irrelevant och ointressant för ungdomar. Ungdomar har ofta problem att se sig själva som naturvetare eller kemister. I sin avhandling undersöker och ifrågasätter Karolina Broman den negativa bilden av kemiämnet genom att studera gymnasieelevers syn på kemi.

Pisa-mätningen gynnar de högpresterande eleverna, medan de svagpresterande eleverna hamnar en negativ spiral, där de ständigt misslyckas på testerna. Det visar Margareta Serders avhandling.