Lärare i naturvetenskapliga ämnen motiverar sin undervisning med att ämnena utgör en grund för vardagslivet, planering och demokrati men också för elevens fortsatta studier och ett eventuellt yrke inom området. De ämnesövergripande centrala kompetenserna, liksom omsorgen om eleverna, stiger fram som aspekter som är medvetet närvarande vid lärares val av arbetssätt, visar Ann-Catherine Henriksson i sin studie.

Utifrån kunskap som barn delar med sig har Kerstin Nordin utvecklat en metod för planering av barns utemiljö. Det är en strategisk tillgång att utveckla ett barnperspektiv i kommunal, fysisk planering och andra verksamheter som påverkar barns utemiljö, konstaterar hon i sin avhandling.

Både vuxna och barn har stora problem att korrekt ange var ett flygplan som passerar världskartans kant kommer tillbaka till kartan, visar Pontus Hennerdal i sin studie.

Vad innebär det att kunna biologi? Vad är det därför viktigt att undervisa om? Veronica Flodin riktar i sin avhandling fokus mot innehållet i undervisningen.

Studieframgångar kan modelleras som ett komplext system. Preliminära resultat visar att effekter på studenternas poängskörd kan påverkas indirekt genom att studenternas studieerfarenheter förändras, visar Jonas Forsman i sin avhandling.

När naturvetenskaplig kunskap bedöms genom deltagande i praktiker, utvärderas inte kunskap som förmågan att på förhand veta hur man ska delta utan förmågan att förhandla fram vilket deltagande som fungerar, visar Jens Asker-Hansen i sin avhandling.