Anniqa Lagergren har studerat vilken betydelse olika digitala verktyg har som villkor för barns och ungas skapande av musik, ur perspektiven självutveckling, lärande och genus.

Syftet med Olle Zandéns avhandling "Samtal om samspel. Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet" är att beskriva och förstå vad musiklärare samtalar om när de kommenterar för dem okända gymnasieensemblers spel, att ur samtalen härleda kvalitetsuppfattningar och bedömningskriterier och relatera dessa till en didaktisk kontext.

Hur kan olika typer av musiklärare beskrivas och hur skiljer sig olika typers respektive attityder och värderingar åt? Det undersöker Olle Tivenius i sin av avhandling "Musiklärartyper".

Hur blir man musiker? Vad är anledningen till att mästare/lärlingssystemet är så levande i högre musikutbildningar? Hur går det till att överföra en praktisk kunskap som musicerandet? Det undersöker Sven Åberg i avhandlingen "Spelrum".

Bland det viktigaste i ett musikutförande är förmågan att uttrycka känslor - trots det visar forskning att musikundervisningen ofta försummar denna aspekt. Jessika Karlsson har studerat en ny metod för undervisning i känslomässigt uttryck i musiken.