I ett samhälle som fokuserar på problem måste vi lära eleverna att se det positiva som händer omkring dem. Vi måste också hjälpa dem att se sina egna styrkor, skriver Ulrika Bergmark i sin avhandling.

Gymnasieelever kan bedöma sina egna kunskaper, men de behöver träna på det. Då lär de sig mer och dessutom kan de egna bedömningarna komplettera lärarens, skriver Anne Dragemark Oscarson i sin avhandling.

Idag finns få möjligheter för högskolorna att öka den sociala och etniska mångfalden genom alternativ antagning. Therese Hartmans fallstudie visar att de försök som gjorts inte påverkar undervisningen särskilt mycket eftersom eleverna inte görs delaktiga i kunskapsprocessen.

Pia Skott behandlar i sin avhandling ett aktuellt ämne, problematiken kring det individuella programmet, IV. Hon låter IV-frågan illustrera hur olika nivåer i styrsystemet hänger ihop hur den nationella politiken utformas och möter genomförandet på kommunal nivå.

Vad är det som gör att vissa ungdomar engagerar sig, både genom livsstilsval och genom att påverka samhällsförändringen? Ellen Almers har i sin avhandling intervjuat tre ungdomar och fått en bild av varför de har utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling.

Att ha kamrater är det absolut viktigaste när det gäller elevernas syn på sin trivsel och framgång i skolan visar Lottie Lofors-Nyblom i sin avhandling. Detta är något vi måste ta hänsyn till när vi planerar den pedagogiska verksamheten, menar hon.

När elever får diskutera själva i smågrupper fördjupar de sina kunskaper i fysik, skriver Karin Due i sin avhandling. Men hon såg också dolda hierarkier i grupperna som kan ge flickor dåligt självförtroende i ämnet.

Den personliga kompetensen är viktig när det gäller hur de yrkesetiska normerna och värdena tillvaratas i mötet mellan lärare och elev, säger Mårten Kae Paulsen. Om läraren respekterar elevens värdighet, känner eleven i sin tur tillit för lärarens auktoritet.

NO-ämnet innebär inte bara att eleverna ska lära sig naturvetenskaplig fakta, de ska också socialiseras in i en speciell praktik och ett nytt språkbruk. Eva Lundqvist har sett att läraren är viktig när det gäller att vägleda eleverna rätt i NO-ämnet.

Viktiga begrepp och modeller skulle kunna introduceras tidigare i skolan, visar Lena Löfgrens avhandling. Elevernas förståelse har en tydligt personlig prägel och det finns en påtaglig spridning i förmågan att använda sina egna erfarenheter och skolans naturvetenskap.

Elever tycker att problemen ligger hos dem själva och de upplever att de befinner sig i ett sammanhang för sådana som inte passar in i skolan. Anna-Lena Ljusberg har i sin avhandling undersökt hur det är att vara elev i särskild undervisningsgrupp.

När det finns en positiv relation mellan barn och lärare och när barnen känner sig delaktiga i själva lärandesituationen upplever de svårigheter som mindre besvärligt . Agneta Simeonsdotter Svensson har undersökt hur barn i förskoleklass upplever svårigheter.