Ungas sociala relationer ger olika effekter på hälsan. Lärarkontakten har större hälsobringande betydelse för elever som sökt teoretiska gymnasieprogram än för de som har sökt icke-teoretiska, visar Daniel Berghs avhandling Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals? .

Såväl i samhället som bland deltagare på folkhögskolornas allmänna linjer finns det enutbredd uppfattning att folkhögskolan är till för de personer som misslyckats på gymnasiet.Därför ser sig många folkhögskoledeltagare inte som blivande högskolestudenter. Det menarAnnelie Andersén som disputerat med avhandlingen Ett särskilt perspektiv på högre studier?:Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet .

Aud Torill Meland visar i sin avhandling Ansvar for egen læring. Intensjoner og realiteter i en norsk videregående skole hur elever och lärare hanterar och tar ansvar för lärandet när det saknas direkt styrning.

Prestationer är viktigare än begåvning för att känna trivsel i skolan och i yrkeslivet.Begåvning har inte heller betydelse för självrapporterad hälsa som vuxen. Det visar CorneliaWulffs avhandling General mental ability as related to school, work and health: Theimportance of childhood mental ability for work-related factors among middle-aged womenand men .

När mentorskapet fungerar väl får mentorn en unik överblick av sina eleversskolsituation som bidrar till att deras skolframgång ökar. Men hur mentorer utförsitt uppdrag varierar.- Elever får olika bemötande beroende på vilken mentor de har vilket i sin turpåverkar deras lärandesituation, säger Elisabeth Nordevall som disputerat medavhandlingen "Gymnasielärararens uppdrag som mentor En etnografisk studie avrelationens betydelse för elevens lärande och delaktighet".

Hur vi förhåller oss till våra arbetsuppgifter avgör hur vår kompetensutvecklas. - Lärmiljön formas också av de individer som utför arbetsuppgiften ochdet skapas därför olika lärmiljöer på olika platser i organisationen,säger Peter Johansson som disputerat med avhandlingen "Arbetsplatsenslärmiljöer: En organisationspedagogisk studie av konstruerande av lärmiljö ivuxenutbildningsverksamhet".

Relationer till lärare är särskilt viktiga för ekonomiskt utsatta barn. Samtidigt är ofta de barnensrelation svagare till både lärare och föräldrar, än barn från mer välbärgade hem. Det visar Elin Olsson i avhandlingen Social Relations in Youth: Determinants and Consequences ofRelations to Parents, Teachers, and Peers.

En till två elever i varje klass har särskild fallenhet för matematik. För att utveckla sinbegåvning behöver de stöd men få av dem får den uppmuntran de skulle behöva. Det konstaterar Eva Pettersson i avhandlingen "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor".

Få vänner och utanförskap bland klasskamraterna ökar risken för att som vuxen drabbas av psykiska sjukdomar, hjärtsjukdomar och diabetes. - Ju lägre status i klassen desto större risk för ohälsa som vuxen, säger Ylva Almquist som skrivit avhandlingen "A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective".

Det visar Kristina Andersson i sin avhandling Lärare för förändring: att synliggöra och utmanaföreställningar om naturvetenskap och genus . Hon menar att lärare måste få syn på sina egnaföreställningar om genus för att undervisningen i NO ska bli jämställd.

Lärare har en negativ inställning till socialtjänsten och uppfattas ofta sakna kunskap omsocialsekreterares arbete något som påverkar samarbetet mellan yrkesgrupperna. Detkonstaterar Per Germundsson i avhandlingen Lärare, socialsekreterare och barn som farilla. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan . Han efterlyser också ettstrukturellt perspektiv i synen på barn som far illa.

Innehållet i ämnet livskunskap kan vara i princip vad som helst och ett stort ansvar ligger hos den enskilde läraren att tolka värdegrunden. Det konstaterar Camilla Löf i avhandlingen Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen .