Med ett nytt stödmaterial vill forskare vid Lunds universitet och Naturskyddsföreningen göra det lättare för lärare att få igång samtal om klimatomställningen med elever på högstadiet och gymnasiet.

Ger en ostsmörgås verkligen mer klimatavtryck än en äggmacka? Hur kommer det sig att nötkött leder till större påverkan än kyckling? Och vilka andra effekter får det egentligen? Betyder det att vi ska ändra vårt sätt att jobba? Och hur förmedlar vi detta till barnen? I forskningsprojektet Världen behöver en ny berättelse möts forskare och förskolor för…

Det finns ett nytt verktyg som ska hjälpa personalen inom småbarnspedagogiken att lägga grunden för ett hållbart levnadssätt hos barn. Verktyget PROSUS är resultatet av ett unikt samarbete mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet och det första i sitt slag för finländsk småbarnspedagogik.

Skolelever lär sig mer av friluftslivsundervisningen än att hantera stormkök och klä sig efter väder. Åsa Tugetams avhandling från Linnéuniversitetet visar att genom det hon kallar kontrasternas pedagogik sker lärande som bland annat bidrar till identitetsutveckling och socialt samspel.

Det bästa är att visa goda exempel, både på nära håll och globalt. Det rådet ger Per Espen Stoknes till lärare som möter elever som är oroliga för miljön och för framtiden generellt. En nyckel är att förstå våra egna försvarsmekanismer.

One way to solve complex problems like climate change may be to teach science in more complex and personal ways.

Rädsla är en naturlig känsla men våra rädslor har förändrats. Det bekräftas av Helena Hörnfeldts forskning och intervjuer med barn. Hon menar även att vi kan ha lagt ett alltför stort ansvar på skolbarn att föra kunskap om klimatet vidare, ett ansvar som borde ligga på oss vuxna.

Examining the human impact of climate change through fiction and nonfiction texts allows students to connect climate science to the human cost of climate change, develop empathy for communities impacted by climate change, and discover more about climate justice, writes ELA teacher Kasey Short.

Universitet och lärosäten spelar en viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Det menar redaktörerna bakom en ny antologi från Örebro universitet.

Att arbeta med hållbarhet i förskolan är så mycket mer än att diskutera sopsortering. Förskoleområde N1:s arbete har lett till att frågor och tankar kring barns inflytande och delaktighet har lyfts upp – på riktigt. Det har också lett till nytt sätt att organisera verksamheten.

Villkoren för barns lek har förändrats i och med digitaliseringen. Lekplatser, lekkamrater och lekaktiviteter och är ofta ’gömda’ i digitala verktyg, vilket har gjort det svårare för vuxenvärlden att förstå barns lek. "Det är viktigt för skolorna att erkänna och förhålla sig till variationen av lärandeerfarenheter som dagens barn har," säger Marina Wernholm om sin…