För att eleverna ska förstå vad som menas med hållbar utveckling bör de tydligare tränas i att omsätta sina kunskaper i praktisk handling. Det är slutsatsen i en ny avhandling där undervisning för hållbar utveckling har undersökts.

Sättet finlandssvenska unga väljer att ta sig an klimatförändringarna påverkar hur mycket oro de känner i förhållande till ämnet. Ju mer probleminriktat förhållningssätt, desto större tendens att känna oro. Det visar en kartläggning som gjorts vid Åbo Akademi i samarbete med Skärgårdshavets Unesco biosfärområde.

Lena Jungmark är landskapsarkitekt och nationell koordinator för ungas utemiljö på Tankesmedjan Movium. Så här säger hon om de bästa och sämsta lekmiljöerna för barn.

På Ringtorpsparkens förskola har matsvinnet minskat med tre fjärdedelar på ett par år. Framgångsreceptet består i att allt har tänkts igenom: från matlagning till servering och hur personalen är förebilder vid matbordet.

På Rynningeåsens förskola i Örebro­ är ­barnen ute nästan jämt – och utomhus­profilen går hand i hand med ­hållbarhetspedagogiken.

För att fånga upp läroplanens olika hållbarhets­perspektiv i verksamheten krävs att man både lyssnar aktivt på barnen och diskuterar i arbetslaget, säger miljövetaren Sanne Björklund, som skrivit boken ”Lärande för hållbar utveckling i förskolan”.

Den här förskolan i Bråbo utanför ­Oskarshamn odlar egna grönsaker till skolmaten. Detta för att bli själv­försörjande på grödor, öka barnens kunskaper om matens ­ursprung och lära dem tycka om att äta grönsaker.

Öppna platser, vuxna i närheten, inte för mycket buskage. Bort med skräp och in med färg och form. Så vill 52 barn som medverkat i en studie i Lindängen i Malmö öka tryggheten i sitt område.