Anette de Ron har en bakgrund som matematiklärare på lågstadiet och högstadiet. Sedan flera år har hon även undervisat på lärarutbildningen vid Stockholms universitet. I sin avhandling undersöker hon fenomenet problemlösning inom matematik. Vad innebär det – och vad gör det med oss?

I denna artikel riktas uppmärksamhet mot användning av digitala verktyg som en del av lärares undervisning i – och därmed förskoleklasselevers möjlighet till lärande av – matematik.

I rapporten diskuteras kursplaner i matematik. Ett sätt att betrakta en kursplan är att se den som en deklaration om vad man vill att eleverna ska lära sig. Kursplanen är då en slags samhällelig norm för vilken matematik som är viktig och nödvändig att kunna. (pdf)

I Estland, Storbritannien och Singapore är grundskoleeleverna dokumenterat duktiga i matematik. Sverige kan lära mycket av ländernas kursplaner, visar en ny rapport från Näringslivets skolforum. ”Vi behöver inte vara originella. Vi kan bara titta på vad andra länder har gjort”, säger forskaren Johan Prytz.

Det japanska sättet att undervisa matematik har fått stor uppmärksamhet. En studie som har följt en japansk lärare visar att läraren stimulerar eleverna till matematiskt tänkande genom att hjälpa dem att fokusera på lektionsmålet och använda sig av deras idéer i undervisningen.

Poddavsnittet handlar om att forska praktiknära i förskolan. Vi diskuterar matematikundervisning för de allra yngsta barnen i förskolan, hur barn lär sig förstå och använda tal och räkneord. Hör Camilla Björklund, Göteborgs universitet, och Hanna Palmér, Linnéuniversitetet. (webbradio)