Att lösa rutinuppgifter är vanligare inom matematikundervisningen i Sverige jämfört med att lösa problem. Varför är det så när problem utan känd lösningsmetod skapar bättre förutsättningar för att lära sig matematik? "Det finns en motsättning mellan kort- och långsiktiga fördelar", säger matematikprofessor Johan Lithner.

Att låta yngre elever utforska algebraiska uppgifter tillsammans i klassrummet har ett särskilt värde för att främja elevernas matematiska tänkande, menar läraren och forskaren Sanna Wettergren.

Ofta tror vi att elever förstår tiobassystemet, fast de egentligen inte gör det, konstaterar forskaren Marie Björk. Nu har hon ringat in ett par aspekter som kan göra undervisningen enklare.

Begreppet gränsvärde upplevs ofta som svårt av gymnasieelever. Ibland försöker de till och med använda det som ett eget räknesätt. Därför bör man koppla undervisningen till elevernas vardagsliv, menar forskaren och lärarutbildaren Abraham Kumsa Beyene.

Programmering har ännu inte fått någon tydlig roll i matematikundervisningen, konstaterar Ana Fuentes i en ny avhandling. "För att reformen ska få större genomslag kan uppgifter om programmering behöva finnas med i de nationella proven", säger hon.

Hur navigerade gymnasielärarna genom de utmaningar som uppstod när programmering skulle integreras i matematikundervisningen? Det har Ana Fuentes vid Högskolan i Väst forskat i, och presenterar resultaten i en ny avhandling. Där lyfter hon hur programmeringsreformen utvecklades och hur lärarna hanterade de hinder och motsägelser som uppstod när kursplanen ändrades.