När matematikundervisningen är kommunikativ får flerspråkiga elever möjligheter att lyckas. Den slutsatsen drar Eva Norén i sin avhandling "Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning".

Det finns stora skillnader i hur lärarutbildare i Tanzania ser på lärarutbildningen i matematik. För vissa står ämneskunskaperna i fokus, medan andra lägger tonvikten på pedagogik, visar Andrew Binde i sin avhandling Teacher Educators' Conceptions of Mathematics Teacher Education: Thoughts among Teacher Educators in Tanzania.

Elever med höga betyg i matematik lyckas också bra i andra ämnen. En möjlig förklaring är att matematikstudier även utvecklar förmågan till eget lärande. Detta är ett tema i Staffan Stenhags avhandling Betyget i matematik. Vad ger grundskolans matematikbetyg för information?

Merparten av gymnasieeleverna brister i kunskap om matematiska modeller. Kursplanen saknar tydlig definition och lärarna kan inte redogöra för begreppen. Det konstaterar Jonas Bergman Ärlebäck i sin avhandling, Mathematical modelling in upper secondary mathematics education in Sweden .

Att räkna med bokstäver algebra - är inget man lär sig i en handvändning. Här krävs ett långsiktigt lärande för att få kunskaperna att fästa, menar Per-Eskil Persson som i sin avhandling Räkna med bokstäver drar slutsatsen att algebra bör införas betydligt tidigare i skolan.

Som gymnasiet fast längre föreläsningar och tjockare böcker. Det är en utbredd syn bland studenter som går från gymnasiet till universitetet. Men övergången är fylld av underförstådda förändringar, visar Erika Stadlers avhandling Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet. Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv innehåll.

Skolledarna behöver delta i tolkningen av styrdokumenten för att utveckla ett individanpassat lärande. Det är några av slutsatserna i Lili-Ann Kling Sackeruds avhandling, Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik- en skolstudie i postmodern tid.

Många elever på de yrkesförberedande programmen är ointresserade av de teoretiska ämnena. I avhandlingen Motstånd och konformitet: Om manliga yrkeselevers liv och identitetsskapande i relation till kärnämnena, visar Ronny Högberg hur det förhållningssättet blir en del av ett identitetsskapande för killar på byggprogrammet

Lärare kan använda museer mycket mer än de gör i dag. De flesta känner inte till hur mycket museerna har att erbjuda, skriver Berit Ljung i sin avhandling Museipedagogik och erfarande. Hon menar att mötet med med autentiska föremål och utställningar är ännu viktigare i en värld som blir alltmer virtuell.

Annika Lantz-Andersson tycker att digitala läromedel erbjuder mycket positivt i skolan, men menar samtidigt att vi måste bli medvetna om hur eleverna använder dem. Det finns bland annat en tendens att eleverna skyller svårigheter som uppstår på funktionen hos det digitala läromedlet, i stället för på sig själva.

Det behövs mer tid i skolan för att diskutera och samtala med eleverna om matematik. Det konstaterar Lovisa Sumpter som i sin avhandling har sett att gymnasieelever ofta är alltför begränsade och osjälvständiga när det gäller hur de resonerar kring matematik.