I avhandlingen Att ordna, från ordning till ordning. Yngre förskolebarns matematiserande vidgar Maria Reis den verksamhet som kan räknas som matte i förskolan genom att införa begreppet matematiserande.

Elever med svaga kunskaper i svenska får betydligt mindre lärarledd undervisning än elever med svensk bakgrund. - Elever med svaga språkkunskaper har störst behov av att läraren tar ansvar för undervisningen men de har mest eget arbete, säger Åse Hansson som skrivit doktorsavhandling Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet .

En till två elever i varje klass har särskild fallenhet för matematik. För att utveckla sinbegåvning behöver de stöd men få av dem får den uppmuntran de skulle behöva. Det konstaterar Eva Pettersson i avhandlingen "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor".

De metaforer som ska göra det lättare att förstå negativa tal förvirrar istället ofta eleverna. Cecilia Kilhamn har i avhandlingen "Making Sense of Negativ Numbers" studerat språket som används för att lära ut negativa tal. Hon konstaterar att många uttryck kan ha helt motstridig betydelse.

I avhandlingen Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik Lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola undersöker Ylva Jannok Nutti de uttryckta hinder och möjligheter för att förändra utbildningen i matematik och matematiklärandet till ett samiskt perspektiv.

Bedömning pågår i det vardagliga arbetet i matematikklassrummen och stora möjligheter till lärande ges när lärare och elever resonerar tillsammans på lektionen. Det visar Lisa BjörklundBoistrup i sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study .