Hoppa till sidinnehåll

Forskning och utveckling inom kategori "Matematik"

Visar sida 65 av 68

Nina Kilbrink

Fördjupad kunskap viktigt i yrkesutbildningar

2013-04-29
Att elever i de tekniska yrkesutbildningarna får kunskap från många olika områden är nödvändigt i dagens föränderliga samhälle, menar forskaren Nina Kilbrink. "Även kunskaper från ett fritidsintresse, exempelvis crossmotorcyklar, skulle kunna utnyttjas i undervisningen i syfte att förankra och fördjupa ny kunskap", säger hon.

Exercising Mathematical Competence: Practising Representation Theory and Representing Mathematical Practice

2013-04-26
Hur tar sig femåringar an matematiska problem och hur förhåller de sig till hela tal? Det har matematikern Anna Ida Säfström undersökt. I sin avhandling utvecklar hon verktyg för att fånga matematiska kompetenser hos barn och ungdomar.
Andreia Balan

Gott resultat med förbättrad matteundervisning

2013-01-24
Genom att förändra matematikundervisningen för en klass gymnasieelever utifrån fem olika strategier fick eleverna både en mer positiv syn på matematik och bättre studieresultat, visar en ny avhandling. – De blev bättre på att tolka ett problem och att använda lämpliga matematiska metoder, säger Andreia Balan.

Att arbeta med IKT i SO

2013-01-17
Läraren Sabina Zetterberg gjorde SO-undervisningen intressantare för sina elever genom att lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. "Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet", säger hon.

Decontextualized language, logic, and algebra: the relationship between Mozambican students’ achievement in school mathematics and their language and social background

2012-11-15
Hur ser relationen ut mellan mocambiquanska elevers prestation i skolan vad gäller matematik och deras språk och sociala bakgrund? Det undersöker Ribas Guambe i sin avhandling.

Att bygga gemensamma miljöer – delaktighet och lärande genom dialogplanering

2012-08-28
Elever får sällan vara med och påverka hur den egna skol- eller fritidsmiljön utformas. Samtidigt har den fysiska miljön stor betydelse för lärandet. I sin artikel skriver Margareta Herrman och Lena Nilsson om hur dialogplanering för projektering av utemiljön vid en F-9-skola kan öka elevernas delaktighet.
164656668