Efter en lång karriär som lärarutbildare i matematik brinner Ulla Öberg fortfarande för matematik – nu främst via sin blogg, som är full av praktiska tips. Hon menar att det är mycket bättre läge i förskolorna än i grundskolan.
Hur gör man som lärare för att hantera elever som har matematikångest? Forskaren Ingemar Karlsson, som deltar i Matematikbiennalen 2020, har studerat området. "Matematikbiennalen är som en stor manifestation för att förändra matematikundervisningen i Sverige", säger han
Brevvännerna är en ideell förening där brev används som en länk mellan skolan och samhället utanför. Grundidén är att eleverna ska känna att undervisningen är relevant.
Utantillinlärning löser inga problem. Rutinuppgifter räcker inte för att lära sig matematik. Men andelen matematiska problem i läroböckerna är låg, visar forskning från Umeå universitet.
Vilka möjligheter att arbeta med matematisk problemlösning genom matematikuppgifter, erbjuds elever i gymnasieskolan? Det är en av frågorna som Jonas Jäder undersöker i sin avhandling.
Margareta Laumann, matematikutvecklare och förstelärare i matematik på Frölundaskolan, bloggar om hur vi kan undervisa så att eleverna får använda sin egen förmåga att tänka. Om läraren litar på elevernas tänkande stärks deras självförtroende och de blir mer ”matematiska”. Exemplet är hämtat från en lektion om area och omkrets i en högstadieklass.
Anna-Lena Ekdahls forskningen visar att lärarens val av aktiviteter, material och exempel är viktiga. Även ordning i vilken exempel erbjuds i undervisningen verkar vara väsentligt för barns och elevers möjlighet att lära sig.
Vad karaktäriserar algebrauppgifter i svenska läromedel för årskurs 8 och på vilka sätt och ändras algebrakaraktäristika i svenska läroböckers algebrauppgifter över tid? Det är frågor som Kristina Palm Kaplan undersöker i sin avhandling.