Hej Helena. Din avhandling om matematik är utsedd till Skolportens favorit. Grattis! Hur känns det – och har du firat? "Det känns jätteroligt! Jag har förstås skålat i bubbel!" säger forskaren Helena Vennberg.
Den inriktning digitala läromedel har mot enskilda elever gör det svårt för lärarna att arbeta med lärandemål för hela klassen. Det menar Marie Utterberg Modén, forskare vid Göteborgs universitet.
Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.
Det finns skillnader mellan lärares uttalade intentioner och hur de förverkligar dessa i interaktion med eleverna. Det visar Andreia Balans senaste studie: Relationen mellan lärares intentioner och deras respons till elever – En studie om återkoppling som stöd för matematisk resonemangsförmåga på mellanstadiet.
På Hermodsdalsskolan inspirerar äldre elever de yngre eleverna till att plugga matte. Här får drivna högstadieelever ta över femteklassarnas undervisning – en utmaning som stärker deras självförtroende och skapar positiva matematikförebilder på skolan.
Mattelärarna i Tjärnaskolan i Borlänge ville pröva något nytt för att aktivera eleverna på lågstadiet. Det ledde till nya sätt att undervisa och prata matematik. Nu har läraren och forskaren Helena Eriksson använt de erfarenheterna i sin avhandling.
Matematiken finns överallt i samhället och är viktig i de flesta yrken. I konceptet Smartmatte lyfts företagens egna matteexempel in i skolans värld och gör matematiken mer verklighetsnära för eleverna.
Nya digitala läromedel i skolan utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar problem. Den inbyggda tekniken är inte tillräckligt transparent och riskerar att vägleda eleverna utan att lärarna känner sig delaktiga. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.