Såväl svenska som internationella bedömare menar att skolans likvärdighet försämrats under de senaste decennierna. Frågan är vad som kan göras för att bryta utvecklingen. I denna ESO-antologi undersöker ett antal forskare från olika forskningsfält vad vi egentligen vet om vilka åtgärder som kan fungera för att förbättra skolans likvärdighet.

Skolsegregationen leder till ökade skillnader i möjligheterna att lära i olika skolor. "Man kan säga att segregeringen tar sig uttryck i kvalitetsskillnader mellan skolor", säger Kajsa Yang Hansen, ny professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

En ny avhandling visar att 1990-talsidéerna om en ökad valfrihet för individen går att spåra redan i 1970-talets mer vänsterpräglade skolpolitik och den tidens idéer om jämlikhet.

Genom att skylla på 1960-talets skolreformer försöker de borgerliga två sina händer och säga att de inte har något ansvar för kunskapsraset. Det skriver Sten Svensson, skolpolitisk utredare för tankesmedjan Katalys och medlem i Nätverket för en likvärdig skola.

Tänk på skolutveckling och arbetslag istället för på den enskilda lärarens ansvar när det kommer till digitaliseringen av skolan. Och skapa tid för att få möjlighet i arbetsvardagen att testa, misslyckas, och att testa igen. Det tar tid att få genomslag för en digital undervisningspraktik.

Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom utbildningsvetenskap 2018. Högskolan Väst fick två ansökningar beviljade samt var medsökande på ett projekt. Det handlar bland annat om att studera likvärdighet i skolan.

Hur ska vi förklara och förändra den allt mer ojämlika skolan? Finns förklaring i klassrummet eller i de samhälleliga strukturerna – eller kanske både och, skriver Johan Enfeldt i en replik till Isak Skogstads artikel.

På den ena skolan egna laptops, på den andra delar 400 elever en sal med stationära datorer. Elever från hem med låg utbildning får sämst undervisning – bäst undervisning finns på skolor med välbärgade föräldrar. Tio års forskning ger en tydlig bild av det som forskarna kallar pedagogisk segregation.

Barns ursprung och föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital har stor betydelse för om barn deltar i Kulturskolan. Den typiska svenska kulturskoleeleven är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar, visar en ny studie.

Är läxor orättvisa för att elever inte har samma förutsättningar att göra läxorna hemma, eller är läxor bra för att de ökar inlärningen och lär eleven ta ansvar? Max Strandberg, universitetslektor vid Stockholms universitet, intervjuas (webbradio).