Villkoren för barns lek har förändrats i och med digitaliseringen. Lekplatser, lekkamrater och lekaktiviteter är ofta "gömda" i digitala verktyg. Det har gjort det svårare för vuxenvärlden att förstå barns lek. Om konsekvenserna av detta handlar en avhandling från Linnéuniversiteteten.

Villkoren för barns lek har förändrats i och med digitaliseringen. Lekplatser, lekkamrater och lekaktiviteter och är ofta ’gömda’ i digitala verktyg, vilket har gjort det svårare för vuxenvärlden att förstå barns lek. "Det är viktigt för skolorna att erkänna och förhålla sig till variationen av lärandeerfarenheter som dagens barn har," säger Marina Wernholm om sin…

I Glasbruksskolans fritidshem bygger eleverna städer och fotbollsarenor av Lego. På så sätt blir det lättare för eleverna att associera till samhället utanför skolan, menar Niclas Karlsson, grundlärare med inriktning mot fritidshem.

Gården är en viktig arena för rörelse, fysisk aktivitet, utforskande och lek. De fysiska aktiviteter vi erbjuder och skapar förutsättningar för på gården kan ha många goda effekter på barns välbefinnande och hälsa – minskad stress, förbättrad motorik, ökad kondition och muskelstyrka. Det skriver Carina Andersson, rektor i Bergakottens förskola i Västerås, och Ulrika Fagerström,…

Rörelse och lek är avgörande för barns välmående och utveckling. Ändå har många förskolor små gårdar som begränsar aktiviteten. Hur gör man för att utnyttja sin lilla gård så bra som möjligt? Går det att kompensera en dålig utemiljö?

Barn tillbringar en stor del av sin tid i en miljö där omsorg, lek, lärande och utveckling ses som en helhet. I förskolans dagliga arbete har utemiljön länge varit en betydelsefull del och är det fortfarande. Den tid som barnen tillbringar utomhus sker dock alltmer på den egna gården och i mindre grad i olika…

Rollspel är ett sätt att utmana de elever som är starka i språk­utvecklingen. Häng med när tvåorna jagar biltjuvar på svensklektionen!

Samverkansprojektet ”Barn med flerfunktionsnedsättning – samspel och social inkludering” har nyligen avslutats med en rapport med samma namn. Projektet startades 2015, och var ett samarbete mellan Årstaskolan i Uppsala och forskare vid Uppsala universitet. Nina Klang är en av forskarna. Hon är lektor i pedagogik och har tidigare arbetat som lärare. (s.11)