The pandemic has caused all of us to begin each day in kind of a blur, said Marcus Buckingham in kicking off his Future of Education Technology Conference. But how can we maintain our resilience during challenging times?
Annika Agélii Genlott analyserar i sin avhandling vad som krävs för att digitaliseringen ska bidra till en genomgripande pedagogisk utveckling i skolan. Hur kan en undervisning som drar nytta av digitaliseringen och förbättrar elevernas lärande designas på vetenskaplig grund? Vilka krav ställer det på skolans organisation, på ledarskap på olika nivåer och på lärares kompetensutveckling?
Trygghet, tydlighet och goda relationer är otroligt viktiga förutsättningar för lärares ledarskap, menar Jonas Nilsson, aktuell med boken Handbok i klassrumsledarskap som han skrivit med skolforskaren Martin Karlberg.
En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.
Vad bör en skolhuvudman, rektor eller lärare tänka på när undervisningen ska ges på distans till elever med funktionsnedsättning? Eva Rännar, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, ger några råd.
Det råder stor olikhet i hur skolor använder digitala läromedel i undervisningen. Förmågan att hantera själva tekniken finns. Men det brister i kunskap hur lärare drar pedagogisk nytta av den nya tekniken, visar en färsk doktorsavhandling.
Formeln för extra arbetsglädje och engagemang stavas ”fokusveckor” på fyra förskolor i Sollentuna. "Genom att sätta fokus på olika teman når vi de förväntade undervisningsmålen", säger rektor Jenny Enlund.
Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.