Läsförståelsen bland svenska elever når bottennoteringar och läsningen i svensk skola sjunker drastiskt. Läraren Karin Herlitz menar att planerad bokläsning under lektionstid är avgörande för att vända den negativa trenden.

Språkutveckling, läsengagemang och inte minst glädje. Det kan dialogisk högläsning av bilderböcker i klassrummet bidra till, enligt forskarna Catarina Schmidt och Sara Hvit Lindstrand. 

Effekten blev tydlig när över 200 elever deltog i en studie med litteraturläsning i skolan, kombinerat med lässtrategiundervisning och boksamtal i skolan och hemmen. Eleverna upplevde att de blev bättre läsare. "Att eleverna läste ofta och regelbundet, stöttade av vårdnadshavarna, var avgörande", säger Lena Manderstedt, Luleå tekniska universitet.

Lärarstiftelsen har i sin satsning Lärare & Forskning lanserat en ny webbplats med vetenskapliga nyheter om undervisning och lärande. I det första temat om läsning intervjuas bland andra Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet, samt Julia Uddén, hjärnforskare vid Stockholms universitet.

Når man skriver på tastatur får ikke hjernen nok stimuli. Derfor plages mange barn med å skille bokstavene b og d. 

 Barn läser allt oftare texter på skärm istället för på papper. Har det någon betydelse för läsförståelsen? Ja, i synnerhet för yngre barn, visar en omfattande spansk forskning. "Vi blev förvånade över att skillnaden fortfarande är så stor", säger Ladislao Salmerón.

A study by the National Student Support Accelerator suggests that short, focused tutoring sessions of five to 10 minutes, known as "tutoring bursts," implemented during regular class lessons, improve oral reading fluency and district reading test performance for kindergartners and first-graders.

Det är inte skärmarna som är problemet – utan föräldrarna. Det menar forskaren Mikael Heidman.

Att läsa tryckta böcker är bättre för läsförståelsen än att läsa digitalt. I synnerhet för yngre, visar en ny spansk universitetsstudie.

Vad vi betraktar som föremål för undersökning, som redskap för förståelse och som pedagogiskt relevant, tenderar att korrelera med skolämnenas kunskapshierarkier. Åsa Delblanc slår här ett slag för skönlitteraturen i förskolan.