Att läsa digitalt är på många sätt mer utmanande än att läsa på papper, visar forskningsstudier. Därför kräver digitalt läsande särskilda strategier. Lisa Molin, lektor vid Center för skolutveckling, ger en överblick över forskningsläget kring analog och digital läsning och vad som kan vara bra för lärare att att tänka på.

Det pratas mycket om barns läsutveckling. En ny kursbok från Göteborgs universitet vill skifta fokus från litteraturläsning som språkutvecklande, genom att uppmärksamma litteraturens estetiska dimensioner och barns kreativa medskapande.

Analysis: Early-learning experiences can shape lifelong learning habits and accelerate literacy, particularly for English-language learners.

Fler språk kan inkluderas i förskolan med hjälp av digitala läsresurser, visar en studie av hur förskollärarna i Göteborgs stad använder appen Polyglutt. Men den automatiska uppläsningen ger litet utrymme för varierad berättarteknik och samtal med barnen.

Lärarstiftelsen och Sveriges Lärare har inrättat Expertrådet för läsning, ett fristående organ av lärare och forskare, för att stärka läsningens roll i skolan och samhället. Rådet betonar samhällsansvar och daglig läsning i skolan.

Skönlitteratur får betydligt större plats än fakta i förskolans undervisning. Men faktaboken har stor potential. Den är ett utmärkt verktyg för att utveckla ordförråd, läsförståelse och källkritiskt tänkande, skriver läsforskaren Barbro Westlund.

Lektionen börjar med ett skräckscenario. Svenskläraren Sara Johansson läser högt ur en skönlitterär text som börjar med att Anton, 15, som nyss mist sin älskade hund, på en fest blir vittne till hur en av de tuffa killarna misshandlar en chihuahua. Efteråt ger Anton killen en high five.

This study contributes to the sparse research by asking: What characterizes the openings of 58 reading lessons in Norwegian language arts 8th grade classrooms? A key finding is that in most openings, the teachers make academic cognitive moves which help create an academic frame around students’ learning.

Linguistic diversity creates both opportunities and challenges for peer relations in today’s classrooms. However, how class linguistic diversity relates to peer relations as a dimension of classroom social climate and its relation to academic achievement is unclear.

With reference to Austria, the study aims to gain insights into parents’ self-reported perspectives on their implementation of behaviours to support emergent literacy skills and their justifications for their support or non-support during COVID-19-induced lockdowns through nine semi-structured interviews.

This paper critically examines the tensions arising between Reception teachers' professional beliefs and knowledge, and the school readiness agenda in England.