Dagens läroplan och undervisning följer inte hjärnans utveckling. Den ställer för höga krav på eleverna för tidigt. Det är en av slutsatserna i boken Du nya du fria. Psykologiska perspektiv på barns och ungas kunskapsutveckling och psykiska mående i Sverige, som har getts ut av barn- och ungdomspsykologerna Joni Karlsson och Mikael Schierenbeck.
I artikeln diskuterar och problematiserar författarna innebörden av undervisningsbegreppet, så som det är definierat i skollagen, i relation till förändringar av förskolans verksamhet.
Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.
Anna-Karin Kuuse har undersökt hur svensk musikundervisnings sociala och demokratiska uppdrag marknadsförs, kommuniceras, uppfattas, hanteras och genomförs. I dessa undersökningar medverkar både elever, lärare och skolledare.
Hur beskriver förskollärare de utmaningar de möter i sitt dagliga arbete när de försöker att uppfylla läroplanens villkor? Det är en av frågorna som Jonas Stier och Margareta Sandström utforskat i sin artikel om lärarstrategierna i mångkulturella förskolor i Sverige.
I en serie bestående av fyra artiklar beskriver Sten Svensson historien bakom dagens kunskapsdebatt. Dagens text startar år 1979, då det fanns en oro för att kunskaperna inte längre stod i centrum i den svenska skolan.
Debatten om huruvida ett fokus på kunskapssyn är produktivt för skolan fortsätter. Malin Tväråna varnar för att denna lägger ut dimridåer för det som spelar roll – det som händer i klassrummet. Hon efterlyser därför praktikgrundade studier om hur undervisning egentligen fungerar.
Debatten om skolans kunskapssyn tycks outtömlig. Men vad är det som hamnar i skymundan när vi diskuterar denna fråga. Malin Ideland frågar sig om det inte är dags att prata om något annat.
Magnus Henrekson har lanserat en förklaringsmodell till de sjunkande skolresultaten och den låga attraktionsgraden för läraryrket i Sverige, vilken går ut på att konstruktivismen i skolans styrdokument har gett upphov till en rad olika negativa effekter. Men frågan är om modellen bygger på sanning, skriver Frank Bach.
Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.