Hur påverkas den samiska identiteten av läroplaner?
Charlotta Svonni har i sin forskning undersökt läroplaners specifika innehåll för samisk undervisning från 1950-talet ända fram till 2010-talet.
Forskning och utveckling inom kategori "Läroplaner"
Visar sida 2 av 8
Välj typ av innehåll inom kategori "Läroplaner":
Diskurser och dilemman i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning
Evelina Möllenborg har utifrån ett kritiskt perspektiv utforskat hur diskurser och ideologiska dilemman framträder i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning i relation till gymnasieskolans läroplan Lgy11.
Forskning och utveckling kategorier
FoU utvecklingskällor
Tid central när läroplan blir praktik i förskolan
Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.
”Barnet gynnas inte av att knuffas framåt utan tillräckliga kunskaper” – grundskolan borde våga ställa krav på elever, säger forskare
Vi behöver tala öppet om grundskolans utmaningar och våga ställa krav på eleverna. Det säger forskare Sirkku Kupiainen, med anledning av Svenska Yles granskning av grundskolan i Helsingfors.
Lärares transformering av teknikämnet. Om lärares attityder till ämnet och syn på teknisk kunskap i teknikundervisningen
Charlotta Nordlöf har undersökt hur lärare i grundskolan tolkar teknikämnet och formar teknikundervisningen – hur lärare transformerar teknikämnet.
Forskning och utveckling kategorier
Krönika av Karin Berg: Samarbeta kring undervisning
Vi fick kämpa för att få gemensam tid att samarbeta, men efter hand såg andra ämneslärare vinsterna vi gjorde och sakta men säkert insåg även våra rektorer vikten av att vika mötestid till ämneslagsarbetet. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.
Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram
Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.
En ny läroplanstradition i förskolan tar form
Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.
Förhandlingar och tolkningar formade fritidshemmets läroplan
2016 reglerades fritidshemmet för första gången av en egen del i den svenska läroplanen. Men vilka värden gavs störst tyngd när läroplanstexten formulerades och hur har den sedan använts i praktiken? Det undersöks i en ny avhandling från Umeå universitet.
Fritidshemmets läroplan under förhandling: formulering, tolkning och realisering av del fyra i Lgr 11
Vilket innehåll var föremål för förhandlingar när läroplansdelen om fritidshemmet togs fram, vad handlade de om och hur utföll de? Det är en av frågorna som Maria Norqvist undersökt i sin avhandling,
Forskning och utveckling kategorier
Reformers påverkan på lärares undervisning i grundskola och förskola. En läroplansteoretisk studie om undervisningsuppdraget och lärarrollen i förändring
Benita Berg har ur ett läroplansteoretiskt perspektiv forskat om hur reformer kan påverka lärares och förskollärares undervisning, där matematik är ett exempel på ett innehållsområde.
Forskaren: "Rörelse måste in i förskolans läroplan"
Forskarna Ann-Christin Sollerhed och Jan-Eric Ekberg har lett en nordisk studie kring hur rörelse värderas i förskolemiljön. Studien visar att rörelse värderas lågt samtidigt som ingen tidigare generation har varit lika stillasittande som dagens barn. Utan krav i läroplanen går det inte längre att ta för givet att barn utvecklar den fysik och motorik som…