Fysiska, synliga leksaker avlastar språket, det blir mer synligt, mindre behöver uttryckas med ord. Åsa Harvard Maare använder etnografiska studier, interaktionsanalys och design av leksaksprototyper med mål att utveckla leksaker som utmanar och utvecklar barns förståelse av orsakssammanhang. Resultaten kan användas av personer som utvecklar produkter och aktiviteter för barn, exempelvis lärare, designer eller spelutvecklare.

I fem fallstudier tittar Marcia Håkansson Lindqvist närmare på hur datorerna och nätet används i undervisning och vardag.

Vad innebär det att kunna biologi? Vad är det därför viktigt att undervisa om? Veronica Flodin riktar i sin avhandling fokus mot innehållet i undervisningen.

Giulia Messina Dahlberg har undersökt hur kommunikation fungerar när den förmedlas genom teknologi. Hon vill med sin forskning skapa ett underlag för att gå vidare och utveckla goda metoder för undervisning i virtuella miljöer.

Hur ser föreställningar om individuell och gemensam framtid ut i svenska samhällskunskapsböcker för högstadiet under perioden 1992-2010? Det har Jonas Nordmark undersökt.

Satsningen på 1:1 (en dator-en elev) är en komplicerad process som utmanar verksamheten i skolan på flera nivåer. Det visar Martin Tallvids avhandling. "Elever i ett digitaliserat klassrum nöjer sig inte med information endast från läraren, därför krävs kunskaper i både källkritik och i sökning på nätet för att möta elevernas behov", säger Martin Tallvid.

Forskaren Peter Mozelius har i sin avhandling undersökt den Sri lankesiska ICT4D-designen genom att utforska några utvalda IKT-baserade ICT4D nav/ICT4D hubs där den gemensamma nämnaren är blandat lärande/blended learning.