Som gymnasiet fast längre föreläsningar och tjockare böcker. Det är en utbredd syn bland studenter som går från gymnasiet till universitetet. Men övergången är fylld av underförstådda förändringar, visar Erika Stadlers avhandling Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet. Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv innehåll.

Med hjälp av psykologiska metoder kan förskollärares professionella självförtroende öka. Det visar Märta Sandvik i sin avhandling Jag har hittat mig själv och barnen Barnträdgårdslärares professionella självutveckling genom ett pedagogisk-psykologiskt interventionsprogram. I det fortbildningsprojekt som hon gjort tillsammans med ett antal förskollärare har hon sett stora positiva förändringar i lärarnas professionella utveckling.

Lyft den sociala dimensionen av lärarnas lärande. Det menar Lisbeth Ranagården som i sin avhandling Lärares lärande om elever. En sociologisk studie av yrkespraktik, har undersökt hur lärarna lär om elevernas behov i skolan.

Det finns en bild av hur en lärare i idrott och hälsa är och den är svår att påverka. Dolda normer och värderingar lever kvar i utbildningen, delvis eftersom det saknas ett språk för att beskriva lärarrollen, skriver Lena Larsson i sin avhandling Idrott och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen.

Många nyutexaminerade lärare upplever en osäkerhet när de kommer ut i skolan. Elisabeth Persson har i sin avhandling, Det kommer med tiden: Från lärarstudent till matematiklärare, sett att ett dåligt bemötande bland annat leder till att nya lärare lätt ger upp sina nyvunna kunskaper och istället faller in i en mer traditionell undervisning.

Det har skett en förskjutning från utveckling till kontroll och resultatstyrning i förhållandet mellan myndigheter och lärare och lärarutbildare. Det konstaterar Joakim Krantz som i sin avhandling studerat hur lärare och lärarutbildare förhåller sig till de politiska anspråken.

För att förstå hur teoretisk kunskap kan relateras till yrkesutövandet krävs egen praktisk erfarenhet eller andras berättelser med konkreta exempel ur verkligheten. Det visar Anita Erikssons avhandling om vilka kopplingar som finns mellan teori och praktik på lärarutbildningen.

I mitten av 1970-talet vändes alla värderingar på vårdlärarutbildningen upp och ner. En kollektiv anda och fokus på personlighetsutveckling har sedan levt kvar, samtidigt som utbildningen har blivit mer teoretisk och forskningsinriktad, enligt Eva Eliasson.

Nätbaserad utbildning har många styrkor jämfört med traditionell undervisning. Men det gäller att lärarna arbetar medvetet med det och inte kapitulerar inför tekniken, skriver Linda Reneland-Forsman i sin avhandling.

Det dröjde innan textillärarutbildningen i Uppsala anpassade sig efter den nya tidens krav. Annelie Holmberg ser i sin avhandling en stark och djup utbildningskultur, svår att förändra i grunden.

Öppna laborationer i kemiundervisningen upplevs mer positivt av elever trots att de kräver mer engagemang och tänkande än traditionella kokbokslaborationer . Öppna laborationer ställer också höga kunskapskrav på läraren, konstaterar Berit Kurtén-Finnäs.

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.