Det finns brister i bedömningen av yrkesmeriter till yrkeslärarutbildningen. Tillexempel hanterar universiteten antagningsbesluten på olika sätt. - Jag är förvånad över den bristande kvalitetskontrollen i den här typenav bedömning, säger Tova Stenlund som skrivit avhandlingen "Validitet ibedömning av reell kompetens".

I samhällsdebatten framhävs förändring och innovation som attraktivtoch positivt, något som också påverkar skolan. Lärarna deltar gärna i ett förändringsarbete, men vill inte ta ansvar för samhällets hela utveckling. Det hävdar Pernille Berg i avhandlingen "The Reluctant Change Agent Change, Chance and Choice among Teachers Educational Change in The City".

Det saknas ett samhällsvetenskapligt perspektiv i idrottsundervisningen och det måste in nyabegrepp som är skilda från idrottens språk. Det menar Katarina Schenker som har disputeratmed avhandlingen På spaning efter idrottsdidaktik .

När lärare undervisar används både medveten kunskap och intuitiv kunskap. - Båda delarna är lika viktiga, säger Karin Stolpe som skrivit avhandlingen"Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv".

Det visar Kristina Andersson i sin avhandling Lärare för förändring: att synliggöra och utmanaföreställningar om naturvetenskap och genus . Hon menar att lärare måste få syn på sina egnaföreställningar om genus för att undervisningen i NO ska bli jämställd.

Kemistudenter får problem när man introducerar nya kemiska begrepp i utbildningen som påminnerom redan tillämpade begrepp. Konsekvenserna blir att de tillämpar teorier som inte är anpassade tillden problemställning de svarar på. Det konstaterar Tor Nilsson i sin avhandling Kemistudentersföreställningar om entalpi och relaterade begrepp .

De metaforer som ska göra det lättare att förstå negativa tal förvirrar istället ofta eleverna. Cecilia Kilhamn har i avhandlingen "Making Sense of Negativ Numbers" studerat språket som används för att lära ut negativa tal. Hon konstaterar att många uttryck kan ha helt motstridig betydelse.

Bekräftelse och uppmuntran från människor i ens närhet är avgörande för att känna att man behärskar läsning. Det gäller varje gång man möter nya krav på att förstå texter inte bara när läskoden ska knäckas.Det konstaterar Anna-Karin Svensson i avhandlingen "Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning."

De normer som präglar bilden av den ideala eleven och läraren är desamma i EU-dokument,svenska statliga utredningar och i Lärarförbundets beskrivning.Det konstaterar Lena Sjöberg i avhandlingen "Bäst i klassen? Lärare och elever i svenska ocheuropeiska policytexter."

Skolans uppdrag är att skola eleverna i såväl ämneskunskaper som i demokrati. I sin avhandling Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning lyfter Barbro Gustafsson fram hur man kan arbeta med demokratiuppdraget i skolans naturvetenskapliga ämnen.

Det finns en stor potential i att studenter får bedöma varandras texter under utbildningen tilllärare. Något som de har lite erfarenhet av. Det menar Lisbeth Amhag som disputerat medavhandlingen Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering ochresponsgivning för lärande .

Nya strategier behövs för att utveckla lärande och undervisning med hjälp av mobil teknik. Detkonstaterar Daniel Spikol, i sin avhandling i medieteknik, A Design Toolkit for Emerging LearningLandscapes by Ubiquitous Computing.