Även så små förskolebarn som 1-3-åringar kan lära sig om naturen. Det menar Susanne Klaar, som i sin avhandling beskriver hur mångfacetterat lärandet är och ger verktyg till pedagogerna för att reflektera kring sitt arbete.

Det skiljer sig kraftigt mellan hur mycket inflytande eleverna på olika gymnasieprogram har över undervisningen. Och skillnaderna går att relatera till både klass och kön, menar forskaren Carina Hjelmér.

Genom att förändra matematikundervisningen för en klass gymnasieelever utifrån fem olika strategier fick eleverna både en mer positiv syn på matematik och bättre studieresultat, visar en ny avhandling. – De blev bättre på att tolka ett problem och att använda lämpliga matematiska metoder, säger Andreia Balan.

Mycket av den specialpedagogiska praktiken kretsar kring elevers sociala snarare än rent kunskapsmässiga svårigheter. Klasslärare, specialpedagoger och speciallärare ägnar en stor del av sitt pedagogiska uppdrag åt att söka förebygga och överbrygga elevers samspelssvårigheter i och utanför klassrummet. Om inte samspelet aktörerna emellan fungerar, blir det svårt med själva lärandet.

Tidigare forskning har visat att en pedagogik som bygger på samtal inte passar för elever på yrkesförberedande program. Men Klas Anderssons avhandling pekar på motsatt resultat. "Resultatet var överraskande", säger Klas Andersson.

Jessica Aspfors har studerat hur nya lärare upplever sina första år i yrket och vilket slags stöd de önskar sig. "De nya lärarna verkar trygga med klassrumsarbetet och kontakten med eleverna även om frågor som rör arbetsro förekommer. Det som kringgärdar klassrumsarbetet och alla relationer som ska hanteras upplevs däremot mer problematiska", säger hon.

Överraskande nog deltar barn med funktionshinder i fler fritidsaktiviteter än barn utan funktionshinder, fast med lägre intensitet. Det visar Anna Ullenhags avhandling.