Det är stor skillnad på den matematik som nyutexaminerade lärare möter i skolan och den som de har mött på lärarutbildningen, menar Hanna Palmér som forskat om tidigarelärares identitetsutveckling som mattelärare.

Forskaren Annbritt Palo har i sin avhandling undersökt vilka svenskläraridentiteter man kan urskilja i utbildningsplaner och kursplaner i svenska på lärarutbildningarna. "Förhoppningsvis kan mina resultat bidra till att lärarutbildare får en ökad medvetenhet om vilket slags lärare de utbildar", säger hon.

Vilket stöd får eleverna för att lära sig naturkunskap? Det har Monica Haraldsson Sträng undersökt i sin avhandling. "Jag har gjort klassrumsobservationer och följt med på studiebesök och spelat in samtal mellan lärare och elever från förskoleklass till årskurs sju", säger hon.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrika lärare? Det har Catharina Tjernberg forskat om. "Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver", säger Catharina Tjernberg.

Forskaren Lena Manderstedt har studerat hur verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid svensklärarutbildningar formuleras i styr- och policydokument. "Min studie vittnar tydligt om ett stort behov av utökad samverkan mellan lärosäten och skolor", säger hon.

Svenska lärare vill i högre grad bli styrda utifrån, från exempelvis Skolverket eller skolledaren, vilket tyder på en osäkerhet på vad som gäller i skolan. Det menar forskaren Wieland Wermke. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.