Samhället förändras snabbt men utbildningen hänger inte med. Detta är en verklighetsbeskrivning som har funnits inom musiklärarutbildningen i årtionden. När högskolorna strävar efter modernisering, slits lärare och studenter mellan nyttotänk, bildningsideal och krav på vetenskaplighet. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.

Sedan undervisning fick en mer framträdande position i den svenska reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 18) har lärare i såväl förskola som förskollärarutbildning kämpat med att tolka konceptet. När 2011 års skollag trädde i kraft några år tidigare fick förskolans arbete med normer och värden en starkare ställning. Mot bakgrund av detta blir det intressant…

Anette de Ron har en bakgrund som matematiklärare på lågstadiet och högstadiet. Sedan flera år har hon även undervisat på lärarutbildningen vid Stockholms universitet. I sin avhandling undersöker hon fenomenet problemlösning inom matematik. Vad innebär det – och vad gör det med oss?

Mittuniversitetet är landets enda universitet som erbjuder studenter stöd genom metoden Supported Education. Satsningen ska hjälpa studenter genom tuffare studieperioder och minska risken för psykisk ohälsa eller att studenter hoppar av sin utbildning.

Forskare vid Umeå universitet har analyserat policydokument för Grundlärarprogrammet. Fokus är att finna spår av hur professionell digital kompetens återfinns i dokumenten och därigenom skapar förutsättningar för lärarutbildare att genom sin undervisning möjliggöra för lärarstudenterna att utveckla denna kompetens.

Digitaliseringen har revolutionerat vårt samhälle, från hur vi arbetar till hur vi lär oss. Men hur påverkar denna teknologiska omvandling lärarutbildare och deras förmåga att förbereda framtidens lärare? En ny avhandling från Högskolan Väst granskar just detta.