Det finns inte mycket som tyder på att regeringen tar de problem skolan har på allvar, menar Per Acke Orstadius, pensionerad lärarutbildare.

Som nybliven professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst vill Jan Gustafsson Nyckel bidra till att utveckla lärarutbildningen.

De tidiga avhoppen från ämneslärarutbildningarna vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping har minskat och är lägre än rikssnittet.

Karin Rönnerman, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, är redaktör för den nyutkomna boken "Att utveckla utbildningspraktiker" ihop med kollegorna Ingrid Henning Loeb och Lill Langelotz.

Den nationella forskarskolan GRADE startade hösten 2018 med högt ställda ambitioner, bland annat att leverera ny kunskap för att utveckla lärarutbildningen. Knappt ett år senare är skolan framgångsrik med nära samarbeten och gemensam forskning.

2019 blir ett intensivt och roligt år för Ylva Falk och Katarina Rejman vid Institutionen för språkdidaktik. De är nyutsedda pedagogiska ambassadörer vid Stockholms universitet och ska i sitt projekt jobba med att vidareutveckla lärarstudenternas kurser i självständigt arbete.

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Ruhi Tyson menar att vi gör det alldeles för lätt för oss när vi fastnar i den ena diskussionen efter den andra utifrån ideologiska ståndpunkter om vad lärarutbildning ska ge och hur undervisning ska vara. Och att det har liten relevans för det som sker i klassrummet och vad god undervisning egentligen innebär.

Säkert kan Marita Cronqvists bok Etiskt ledarskap bidra till det viktiga temat etik på lärarutbildningarna. Men jag menar att den är alltför teoretisk i tilltalet och otydlig i strukturen för att kunna ha en roll på förskolorna, skriver Monica Berg i en recension.