Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.
Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.
När bildlärarstudenter arbetar med samtidskonst i sin utbildning innebär det för många en komplex lärprocess, där deras tidigare uppfattningar av bildämnet utmanas. Vissa ifrågasätter den starkt, andra anammar den och får en helt ny syn på bildpedagogik.
Eva Cronquist har i sin avhandling undersökt vad som händer när bildlärarstudenter möter en bildpedagogik som utgår från samtidskonstens metoder och förhållningssätt i gestaltningsarbete.
Lärare är att av samhällets bristyrken. I utbildningsutbudet på Högskolan Väst till hösten 2020 erbjuds nu därför en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) till ämneslärare som vänder sig till de som har högskoleutbildning i skolämnen men saknar lärarbehörighet.
Gemensamma forskningsprojekt stärker den vetenskapliga grunden i skolan och på lärarutbildningarna. Idéerna ska komma från lärare och slipas till forskningsfrågor i samarbete med forskare. Det är målet för satsningen Ulf som nu tar fram former för samverkan.
”Tack, du förklarar jättebra” är ett av de glada tillrop som dyker upp i chatten hos mattecoacherna en alldeles vanlig vardagkväll. Verksamheten har funnits vid Linköpings universitet i tio år och närmare 51 000 elever har fått hjälp med sina matteläxor.
Även målmedvetet och idogt pluggande måste följas av spontana och oförutsägbara processer där det man pluggat in blir meningsfull kunskap. Det skriver Gunnar Cardell i en längre kommentar.
Henrik Lindqvist har undersökt vad lärarstudenter identifierar som känslomässiga utmaningar under utbildningen. Resultaten visar att lärarstudenter upplever professionell otillräcklighet, särskilt under verksamhetsförlagd utbildning. Detta hanterar de genom att antingen acceptera att inget kan förändras eller att skjuta fram lärande till dess att de börjar arbeta.
Det finns ett behov av ett nytt begrepp som fångar det essentiella i lärares uppdrag. Lärares uppdrag handlar om att leda eleverna till nytt lärande. För att fånga detta behövs ett fält som riktar in sig mot lärares didaktiska ledarskap, skriver Marcus Samuelsson med flera forskare.
För att utveckla lärarutbildningen till en verklig akademisk professionsutbildning bör man ge rum åt metodikens egen teoriutveckling på empirisk grund, skriver Ingrid Carlgren, professor emerita i pedagogik.