Arbetet med elever i resursskolan är inte lika förutsägbart som i den vanliga skolan, vilket innebär att lärare och socialarbetare ständigt måste förhandla om vem som gör vad. Det konstaterar Anette Bolin i avhandlingen Shifting subordination: Co-located interprofessionalcollaboration between teachers and social workers .

Nyutexaminerade lärare klarar sig generellt bra under den första tiden i yrket, men de löperen ökad risk att bli utbrända om deras förväntningar på arbetet inte infrias. Det visar DanielHultell i sin avhandling "Lost in transition? A study of newly graduated teachers' experiencesduring the initial period of employment".

Det finns brister i bedömningen av yrkesmeriter till yrkeslärarutbildningen. Tillexempel hanterar universiteten antagningsbesluten på olika sätt. - Jag är förvånad över den bristande kvalitetskontrollen i den här typenav bedömning, säger Tova Stenlund som skrivit avhandlingen "Validitet ibedömning av reell kompetens".

I samhällsdebatten framhävs förändring och innovation som attraktivtoch positivt, något som också påverkar skolan. Lärarna deltar gärna i ett förändringsarbete, men vill inte ta ansvar för samhällets hela utveckling. Det hävdar Pernille Berg i avhandlingen "The Reluctant Change Agent Change, Chance and Choice among Teachers Educational Change in The City".

Kommunaliseringen av lärarkåren är något som oftast tas upp när situationen i dagens skola diskuteras.Johanna Ringarp har i avhandlingen Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling undersökt motiven bakom kommunaliseringen av lärarkåren.

Kan politiker styra lärare genom att organisera skolan på ett speciellt sätt?Den frågan ställer Anders Fredriksson i sin avhandling Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap Och hans svar är: Ja.

De normer som präglar bilden av den ideala eleven och läraren är desamma i EU-dokument,svenska statliga utredningar och i Lärarförbundets beskrivning.Det konstaterar Lena Sjöberg i avhandlingen "Bäst i klassen? Lärare och elever i svenska ocheuropeiska policytexter."

Samtidigt som begreppet kvalitet sedan 1990-talets senare del har blivit alltmer centralt idiskussioner om utbildning har de innebörder det tilldelas förändrats. Det visar Andreas Bergh i sinavhandling Vad gör kvalitet med utbildning?: Om kvalitetsbegreppets skilda innebörder och desskonsekvenser för utbildning .

Rektorer har en komplex arbetsvardag och relativt få gemensamma normer att förhålla sig till. De har dessutom förvånansvärt lite professionellt utbyte med andra kollegor. I sin avhandling, Rektorer bör och rektorer gör, redovisar Ulf Leo ett normbegrepp som ger rektorerna möjlighet att få syn på relationen mellan vad de bör göra, och hur de faktiskt handlar.

När lärare med utländsk bakgrund berättar om sitt möte med svensk skola är bilden komplex. Deras tidigare erfarenhet efterfrågas sällan, och det tar tid för dem att skapa legitimitet. Om detta skriver Monica Sandlund i sin avhandling, Lärare med utländsk bakgrund: sju yrkeslivsberättelser om möten med nya skolsammanhang.

Nya, fler och förändrade arbetsuppgifter. Utifrån detta formar grundskollärarna sin yrkesidentitet som i dag är mer rörlig och anpassad efter det sociala sammanhanget, visar Niklas Gustafsons avhandling Lärare i en ny tid: Om grundskollärares förhandlingar av professionella identiteter .

Med en övertygelse om att ge dansen en plats i skolan drev ett antal starka kvinnor i mitten av förra seklet fram danspedagogutbildningen i Sverige. Britt-Marie Styrkes avhandling, Utbildare i dans: perspektiv på formeringen av en pedagogutbildning 1939-1965 belyser ett ämne som fortfarande kämpar för erkännande.