Olof Reichenberg har utforskat de mekanismer som kan ligga bakom lärares och elevers handlingar. Exempelvis undervisningspraktiker i klassrummet, lärares och elevers arbete med läromedel, elevers stök i klassrummet, elevers skolk, läxläsning och uppmärksamhet i klassrummet.

Ett av Karin Stenlunds syften har varit att undersöka vilka klassrumsaktiviteter som förekommer i klassrummet och hur det specifika textarbetet går till utifrån den övergripande frågan kring vilka förutsättningar till utveckling av läsförmågan elever ges i klassrummet.

Hur kommer entreprenöriellt lärande till uttryck i den pedagogiska praktiken avseende undervisning, lärande och bedömning? Det är en av huvudfrågorna i Monika Diehls avhandling.

Det är viktigt att rektorer och lärare har goda kunskaper om skolförbättringsarbetets processer för att kunna använda strategin på ett konstruktivt sätt, visar Katharina Jacobsson i sin avhandling.

Eva-Lena Erixon har undersökt vad som kännetecknar matematiklärares erfarenhet av kompetensutveckling online och hur de uppfattar att denna påverkar matematikundervisningen.

Formelaktiga ordsekvenser , som "Ha en bra dag", tycks spela en viktig roll i främmandespråksinlärarens språkliga tillägnande, visar Parvin Gheitasi i sin avhandling.

Håkan Karlsson har i sin avhandling analyserat hur europeisk policy om entreprenörskap återskapats och realiserats i olika typer av utbildningsverksamheter.

Åsa Jeansson har utforskat om hur slöjdämnets syfte och innehåll kan förstås i nutid, några år efter att en ny läroplan började gälla 2011.

Lena Svennberg har undersökt vad lärare värdesätter då de sätter betyg i idrott och hälsa. Hon analyserar också hur bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildning, migration och skolhuvudman, påverkar betyget i ämnet.

David Carlsson vill med sin avhandling synliggöra religionskunskapslärares kunskaper genom att undersöka vad som kan betraktas som centrala kunskaper för lärare i religionskunskap.