Förstelärarreformen från år 2013 kan ses som ett indirekt svar på debatten om svensk skolas sjunkande resultat. En studie vid Göteborgs universitet pekar nu på ett lärarmissnöje över att reformen lett till en mer hierarkisk lärarkår.
Snart är det valår, vilket brukar betyda ett ökat fokus på skolan. Handlar verkligen diskussionen om skolan om dem som skolan är till för – eleverna? Karin Berg argumenterar för att debatten måste skifta fokus från lärare till elever.
Lärare och rektorer som stannar – och samarbetar. Det är receptet för en framgångsrik skola, enligt en ny bok. Tyvärr ser verkligheten ofta annorlunda ut, konstaterar specialpedagogen Monika Mattsson.
Jim Cummins nya bok ger riktlinjer för hur man kan stötta nyanlända elever. Tyvärr finns det ett glapp mellan forskarens och lärarens vardag, skriver specialpedagog Margot Zakariasson.
Vad gör en specialpedagog? Väldigt många olika saker beroende på var du jobbar, visar en studie. För att det specialpedagogiska arbetet ska blir mer likvärdigt över landet krävs mer kompetens hos såväl rektorer som lärare.
I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.
Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.
Skolforskningsinstitutets första systematiska översikt ger en bild av vad forskningen sammantaget säger om hur lärare kan engagera elever i matematiska samtal i helklass.
Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.