Det faktum att vi i svensk skola utgår från en syn på barn med fullvärdiga mänskliga och demokratiska rättigheter är något vi bör vara oerhört stolta över och värna med alla medel vi har, skriver Torbjörn Hanö, rektor, och Åsa Hirsh, lärare och forskare, med anledning av No Excuses-rapporten.

Forskare vid Malmö universitet har tagit fram en verktygslåda som ska hjälpa skolor att hantera digitala aggressioner mot personal i sociala medier och på mejl.

Syftet med denna artikel är att beskriva och diskutera vilka, för lärare, användbara och relevanta kunskapsprodukter som har genererats i 11 forskningsprojekt, finansierade av Skolforskningsinstitutet och beviljade år 2016 och 2017.

I artikeln argumenteras för att kunskaper om kunnanden är en viktig aspekt av lärares professionella kunskapsbas och att utvecklingen av sådana kunskaper är en viktig uppgift för den ämnesdidaktiska forskningen.

Vad innebär AI för lärare? Tekniken är användbar för en hel del rutinmässigt arbete, menar AI-forskaren Olof Mogren. Men han tror inte att AI kan ersätta lärare. ”Vi kommer alltid att behöva mänsklig kontakt. I synnerhet när det gäller lärare och elever.”

Skolan och läraryrket präglas av en relationsdoktrin, skriver Lisa Eklöv, rektor. Vi bör inte bli förvånade att lärarprofessionen även ska axla psykologens, vaktmästarens och administratörens roller. Det blir därför motsägelsefullt när fackförbundet Sveriges lärare kampanjar för att lärare ska få vara bara lärare.

Barn som har en god relasjon til barnehagelæreren, blir bedre til å forstå følelser enn barn som har en dårlig relasjon, viser en ny studie.

Föreliggande artikel har två syften. Det första är att diskutera begreppet lärares relationskompetens med stöd i George H. Meads begrepp ’Mig’ och ’Jag’. Det andra syftet är att, med utgångspunkt från begreppsdiskussionen, diskutera resultat från tre interventionsstudier av lärarstudenters uppfattningar om relationskompetens och, mer specifikt, hur studenternas utveckling i de aktuella projekten kan förstås.