In this paper, the relationship between teacher professionalism, expertise and educational knowledge is examined via the sociology of the professions, studies of professional knowledge, and the philosophy of expertise.

Nyanlända elever i 12–15-årsåldern med kort skolbakgrund är en utmaning för skolan. Lärarna tenderar att bortse från deras begränsade utbildningsbakgrund och de osynliggörs inom den bredare kategorin nyanlända elever, vilket leder till att de inte alltid får den hjälp de behöver. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Intresset för vetenskap och forskning inom undervisning är större än någonsin. Nu lanserar Lärarstiftelsen sajten Lärare & Forskning.

I denna studie ligger fokus på svenska fritidshems fysiska lärmiljöer och hur fritidshemslärare beskriver att de arbetar med att utforma och utveckla fritidshemmets miljö och i förlängningen vilka handlingserbjudanden detta kan möjliggöra för eleverna. Studien bygger på samtalspromenader med fritidshemslärare där de olika miljöerna filmats och där lärarna beskrivit sina intentioner med utformningen av dessa. 

This article explores the significance of peasant culture for sustainability education, the political engagement of the educator with sustainability and the understanding of herself as a political agent of change. 

En del av svenska förskollärares uppdrag innebär sedan år 2018 att leda arbetslagets gemensamma arbete i förskolan. Ur ett historiskt perspektiv har den svenska förskolan karaktäriserats av en demokratisk och platt organisationsstruktur, där förskollärare och barnskötare delat ansvaret lika inom arbetslaget. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares föreställningar om sitt ledarskapsuppdrag…

Ämnet för Josefin Nilssons avhandling är högaktuellt idag. I avhandlingen får man en djupare förståelse för den komplexitet som präglar kompetensutveckling och lärares didaktiska förändringsprocesser, inte minst i relation till arbetet att stärka likvärdigheten för nyanlända elever.