David Ryffés forskning om skolans kompensatoriska uppdrag belyser ett Skolsverige fyllt av regelverk och normkollisioner. Tydligast blir det när lärare och skolledare allt oftare tvingas väga det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta.
Skolverkets förslag om en ny kursplan har diskuterats sedan det blev känt att man ville ta bort undervisningen om antiken – vilket man nu backat från. Men problemen är större än så, enligt historieprofessorn Hans Albin Larsson.
Tydlighet, struktur och ett tätt kollegialt samarbete – det är något av det musik- och engelskaläraren Heidi Uddeskog tog fasta på när hon jobbskuggade en brittisk pedagog. "Lärarna visste väldigt mycket om varandra och hur de jobbade; och de hade många samarbeten, även mellan olika årskurser", säger hon.
När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.
Lärares fortbildningsbehov skiljer sig stort mellan ämnen och stadier. Därför är det svårt att skapa bra förutsättningar för alla lärare i storskaliga fortbildningsinsatser, konstaterar Sara Engvall som undersökt lärares egna lärprocesser.
Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.
Göteborgs universitet har antagit Stefan Johansson som docent i pedagogik. Han forskar bland annat om prov och bedömning samt elevers självskattning, men har även undersökt effekter av lärarkompetens.
Det är hög tid att låta lärare vara lärare igen – för att återskapa yrkets attraktionskraft, skriver Ulf Lundström, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.
"Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.