Hur pratar lärarna med varandra på lärarlagsmöten och vad pratar de om? Det har Anna Norrström undersökt i en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet, som lades fram i mitten av april. "Jag blev förvånad över att det så sällan blev diskussioner om lärarprofessionens centrala frågor."

Johan Alvehus plockar isär ledarskapsbegreppet och uppmuntrar lärare att i stället fokusera på kärnbegreppen i professionen. Han menar att ledarskap anammats som ett trevligt och lagom vagt begrepp i dagens samhälle, vilket självklart påverkar skolan.

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Läraren och ledarskapsföreläsaren Jonas Nilsson kommer med tips och råd från sin bok ”Handbok i klassrumsledarskap”. (webb-tv)

Lärarlagsmöten tenderar att vara fragmentariska, handla om praktiska åtaganden och präglas av ett informellt språkbruk. Samtidigt saknas i stort ett professionellt språk som skulle möjliggöra samtal om komplexa frågor av betydelse för läraryrket och undervisning. Det framkommer i en ny avhandling som har analyserat samtal mellan lärare.

Charlotte Baltzer är verksam inom rektorsutbildningen vid Uppsala universitet. Hon har en bakgrund som undervisningsråd vid Skolverket samt som lärare och rektor inom gymnasiet och grundskolan. Hösten 2020 disputerade hon med avhandlingen Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi - en analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionalisering.