De föreslagna kursplanerevideringarna sägs betona faktakunskaper och förenklade kunskapskrav. Men kunskapskraven är innehållslösa snarare än förenklade. Frågan är om inte en missriktad vilja att förenkla tvärtom skapar fler problem – och leder till en sänkt ambitionsnivå för kunskaper i den svenska skolan, skriver Ingrid Carlgren.

Den gymnasieförberedande kurs som alla nyanlända ungdomar utan gymnasiebehörighet erbjuds, går inte att genomföra i praktiken. Lärare saknar förutsättningar att lära ut det som står i kursplanen. "Kursplanen är orealistiskt skriven utifrån hur verkligheten ser ut i skolan", säger Christina Odenstad, forskare vid Karlstads universitet.

Skolans starka fokus på lärande underminerar dess själva grund. Det leder till fokus på mätbara mål och instrumentalisering. Det centrala begreppet för skolans verksamhet bör istället vara barns intresse. Det är en konstruktiv drivkraft för deras väg in i samhället, skriver Morten Timmermann Korsgaard, lektor vid Malmö universitet.

Att kritisera styrdokument är lätt. Att konstruera dem betydligt svårare. Anette Jahnke undrar vad vi kan lära av den debatt som varit kring kunskapskraven och vad krävs för att skapa en process, där vi blir bättre på att skapa bra styrdokument.

När professorer inom olika ämnesområden i en undersökning gav sig i kast med uppgiften att hitta en progression kunskapskravens formuleringar mellan olika årskurser och skolformer, så gick de bet.

Stefan Sellbjer besvarar i denna artikel samlat de kommentarer som inkommit till hans mycket lästa och kommenterade artikel om ett i medierna för tillfället mycket uppmärksammat ämne, nämligen nivå och formuleringar i kursplanernas kunskapskrav.