Vad händer när tillvaron rutas in för att bli mätbar? Blir allt det som inte går att omvandla till indikatorer, siffror och diagram mindre värt och är inte risken att vi också tappar bort oss själva på vägen? Åsa Ljunggren har läst Jonna Bornemark och jämför med sina egna erfarenheter.

Att nationella prov och Pisa inte någonsin kan mäta allt som eleverna har lärt sig i skolan har påpekats många gånger. Men hur ska man göra istället för att fånga ytterligare dimensioner av lärandet? Ruhi Tyson propagerar för att arbeta med utvecklingsberättelser för att fånga pågående processer.

Skolans starka fokus på lärande underminerar dess själva grund. Det leder till fokus på mätbara mål och instrumentalisering. Det centrala begreppet för skolans verksamhet bör istället vara barns intresse. Det är en konstruktiv drivkraft för deras väg in i samhället, skriver Morten Timmermann Korsgaard, lektor vid Malmö universitet.

In December the first results from the 2018 Programme for International Student Assessment (PISA), will be published, according to Andreas Schleicher, Director, OECD Directorate for Education and Skills.

Ingen som följt skoldebatten kan väl ha undgått att årets heta ämne har varit “kunskap”. En specialskriven artikelserie av Sten Svensson ger en bakgrund till denna debatt genom att belysa den så kallade kunskapsrörelsens utveckling sedan 1980-talet.

Att fusket ökar inom alla delar av skolsystemet är ställt utom tvivel. Frågan är varför, skriver Erik Cardelús.

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken…

Denna studie undersöker om förändringar i PISA:s mätmodell och övergången till datoriserade prov kan förklara uppgången i de svenska elevernas resultat mellan 2012 och 2015. (pdf)

Pisa-undersökningar visar att Sverige har gått från att vara ett av de länder med bäst resultat till att ligga omkring OECD-snittet. Professor Anders Jakobssons forskning visar att förklaringen handlar om att det är de mest lågpresterande elever som sänkt sina resultat medan de duktiga eleverna klarar sig bra. (webb-tv)

Skoldebatten tycks just nu till stor del handla om de svårigheter och den stress som det innebär för eleverna att ta till sig den enorma mängd kunskaper som föreskrivs i skolans styrdokument, och för föräldrarna att kunna hjälpa och stödja sina barn, skriver Ulla Peterson.