Den största oron bland lärare är att kunskapskraven ska uppfattas som att kravnivån sänks. Det säger Anna Karlefjärd, som föreläser om Lgr22. "Det absolut svåraste att förklara är hur mindre omfattande kunskapskrav kan bli mer rättvisande", säger hon.

Elever lägger ner mycket tid och kraft på att försöka gissa sig till vad skolans mål kräver av dem, skriver Jan-Anders Hedenqvist, språklärare, författare och beteendevetare.

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin för tidigt stöd är inskriven i skollagen och finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Rektorer, lärare och personal med specialpedagogisk kompetens behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar…

Boken "Alternativa fakta" av Åsa Wikforss är både rationell och emotionell. Allt som oftast tycks det emotionella segra, även för Åsa Wikforss. Det skriver Ricky Harrysson, lärare i filosofi och svenska.

Konstruktivism är ett fenomen som alla verkar ha en relation till. Åsa Wikforss inlägg i denna debatt bidrar till en alltmer förvirrad debatt om skolan och kunskapen. Ingrid Carlgren varnar för följderna i en politiskt trendkänslig skolsektor.

Pisa var länge en fast punkt som skoldebattörer kunnat åberopa när de velat säga sanningen om skolans tillstånd. Men kommer talet om skolans förfall att kunna fortgå även om förtroendet för Pisa rämnar, frågar sig Sten Svensson.

“Konstruktivism” som en allmän förklaringsmodell till skolans förfall har efter det förts fram av framträdande skoldebattörer, inte minst i filosofiprofessor Åsa Wikforss bok "Alternativa fakta" från 2017.

När fokus ligger på mätbar kunskap och individuell prestation kommer bildämnet i kläm. Det gör att den traditionella synen på bildberättande, och val av material, reproduceras av både lärare och elever, visar forskning vid Umeå universitet.

De föreslagna kursplanerevideringarna sägs betona faktakunskaper och förenklade kunskapskrav. Men kunskapskraven är innehållslösa snarare än förenklade. Frågan är om inte en missriktad vilja att förenkla tvärtom skapar fler problem – och leder till en sänkt ambitionsnivå för kunskaper i den svenska skolan, skriver Ingrid Carlgren.

Vad händer när tillvaron rutas in för att bli mätbar? Blir allt det som inte går att omvandla till indikatorer, siffror och diagram mindre värt och är inte risken att vi också tappar bort oss själva på vägen? Åsa Ljunggren har läst Jonna Bornemark och jämför med sina egna erfarenheter.

Att nationella prov och Pisa inte någonsin kan mäta allt som eleverna har lärt sig i skolan har påpekats många gånger. Men hur ska man göra istället för att fånga ytterligare dimensioner av lärandet? Ruhi Tyson propagerar för att arbeta med utvecklingsberättelser för att fånga pågående processer.